Medelvägen gästbloggar: Ambia Trading Group – Analys

I sin senaste analys om StrongPoint nämnde Fläderblom mig. Vi fick kontakt med varandra genom Shareville eftersom att vi har haft intresse för liknande typer av bolag och för att har ett liknande typ av tänk vad gäller investeringar. Följ oss på Shareville här: Fläderblom och Medelvägen. Fläderblom har ett brinnande intresse för att lära sig och jag är övertygad om att han har en lysande framtid på börsen. Han är urtypen av börsnörd som gärna spenderar en fredagskväll med att läsa årsredovisningar i kontanthanteringsföretag och skriva om börspsykologi. Därför, när han frågade om jag har lust att skriva om mitt senaste köp, tackade jag självklart ja.

Vanligtvis sker mina investeringar i företag med ledande varumärken och hög avkastning på kapital, och Ambia blir då lite av ett undantag. I denna investering har jag mer än i andra fall ”tagit rygg” på en mycket skicklig aktivist och fokuserar mindre på vad som utmärker bolagets verksamhet. Tesen är i korta drag att Peter Gyllenhammar kan hjälpa till att ordna billigare finansiering som gör att ett positivt rörelseresultat blir vinst, vilket kommer uppvärdera aktierna. Denna placering blir därför mer att klassificera som ett kortsiktigt spekulationsinnehav än en regelrätt, långsiktig, investering i kvalitetsbolag. För att hänga med kan det vara klokt att ha bolagets senaste bokslut vid sin sida.


Översikt

Börsvärde: 41mkr
Omsättning: 859mkr
EBIT(jus): 7,6mkr
EV/S: ~ 0,11
EV/EBIT(jus): ~12,6
Potential uppsida vid lyckad omstrukturering: >100 %.


Ambia Trading Group och struktureringsarbete efter större förvärv

Bolaget i fråga, Ambia Trading Group, är ett riktigt nano-cap bolag som handlas på Aktietorget. Eftersom att det är ett riktigt litet bolag uppmärksammar jag alla på att kurserna kan svänga kraftigt från dag till dag, och att det kan vara svårt att komma ut en position eftersom att likviditeten är så riktigt riktigt låg. Dessutom framstår risken i allmänhet som skyhög i denna typ av placering.

Bolaget noterades under senvåren 2014 som ett bolag med två verksamheter. En butiksverksamhet som skulle kunna beskrivas som ett Clas Ohlson junior med inriktning mot jakt och fiske, samt en partihandel med kapitalvaror. Under mitten av 2015 förvärvar man Isolda och Selector Logistik som tillför ca 500mkr i omsättning till koncernen. Man väljer under början av 2016 att dela ut butiksverksamheten till aktieägarna för att renodla Ambia till ett distributions- och lagerföretag.

Idag har man således verksamhet inom distribution av förbrukningsvaror, hemelektroniska produkter och partihandel samt distributions- och lagerverksamhet. Verksamheten är under omstöpning och det pågår ett omfattande omstruktureringsarbete. Exempelvis är ekonomistyrningen i Isolda hemtagen från att tidigare varit outsourcad, och Netpacts lager och distribution sköts numera av Selector Logistik. Om man ska tro VD Marcus Andersson kommer detta ge breda synergieffekter. Inte ett helt ologiskt antagande eftersom att man med en bättre ekonomistyrning och gemensam logistik bör bedriva affärerna effektivare.


Lågt börsvärde och aktivistinvestering

Bokslutskommuniken för 2016 visade att bolaget under 2016 hade en omsättning på runt 860mkr med en förlust om 0,4mkr. Så, den klassiska frågan, vad gör bolaget intressant ur ett kortsiktigt investeringsperspektiv? Om bolaget lyckas med sin omstrukturering är priset mycket lågt. Bolagets börsvärde är låga 41 msek (aktiekurs: 15,8). Balansräkningen är inte den vackraste och bolaget är inte heller ett sådant företag som typiskt förknippas med att handlas till en premievärdering. Trots detta, förefaller priset som lågt. Jag misstänker att balansräkning ser sämre ut än vad den egentligen är och att det är en anledning till att priset är så lågt. En låg värdering kan även bero på att bolagets informationsgivning har varit av låg kvalité, något som gett bolaget en allvarlig erinran. Exempelvis är hemsidan fortfarande väldigt dåligt uppdaterad, och jag har haft problem med att få fram exakta antal aktier ägda för VDn utan externa källor. Tidigare rapportering har varit undermålig och bristfällig, därtill finns ännu inte en uppdaterad årsredovisning med noter.

Detta verkar dock inte ha hindrat Peter Gyllenhammar att köpa på sig en hel mängd med aktier över börsen. Denne man är förknippad med att plocka fram värden ur balansräkningar och är en mästare på att få ordning på ett bolags finansiering. Peter Gyllenhammar är en skicklig investerare som porträtteras i boken ”Hur tolv privata investerare blivit miljonärer” av Guy Thomas. Därtill har Värdebyrån skrivit ett mycket intressant inlägg om mannen. Dessutom kan Jordholmens inlägg om honom rekommenderas.

Citat som sammanfattar PG, från Värdeyråns inlägg:

Något som varit en nyckel i flera av de bolag Gyllenhammar investerat i är att de – eller delar av koncernerna – arbetat med negativt rörelsekapital. Gyllenhammar har styrt om användningen av ”floaten” och har på det viset tagit fram stora värden. Han har även ofta tagit kontroll i bolag och helt enkelt sålt av tillgångar som värderades betydligt lägre av marknaden än vad de i praktiken var värda.

PG har i Ambia tagit en position om 12% i bolaget. Han är därmed andra största ägaren efter VD Marcus Andersson med 27,3%. Med 12% har han därmed fått en maktfaktor i bolaget och han välkomnas av VD och styrelsen som gärna ser ett samarbete. Om han har börjat med det som han gör bäst, införa förändringar som tar fram värden, är inte klart. Vad han siktar på att göra är inte heller klart. Jag tippar på att han först hjälper till att ordna en billigare finansiering samt att han önskar sälja av vissa tillgångar som finns i bolaget.


Factorisering av kundfordringar och finansiering

Från senaste rapportering, q4 2016, framgår att man factoriserar sina kundfordringar. I Ambias fall lånas pengar från ett finansbolag och kundfordringarna används som säkerhet för lånet. Detta ger likviditet men eftersom att säkerheterna inte är de bästa och dessutom måste återkrävas individuellt medför finansieringslösningen höga räntekostnader. I praktiken är dock lösningen en nödvändighet för Ambia då man i princip saknar andra bokförda tillgångar att använda som säkerhet, och att man utan denna factorisering skulle sakna nettokassa och troligen tvingats göra en nyemission (något som SVD Börsplus tycker bolaget behöver). Vidare, som jag förstått det typiska tillvägagångssättet vid denna typ av belåning, är det vanligt att finansbolagen kräver att man belånar samtliga kundfordringar och tar det fulla beloppet som lån. Stämmer det har bolaget troligtvis en större kassa än nödvändigt och som skulle kunna användas till annat, samtidigt som den då medför kostar skyhöga räntekostnader. Detta kan något vara som PG har i siktet.

Lyckas man sänka factoriseringsgraden eller få bättre villkor kan räntekostnaderna sjunka kraftigt. På denna punkt har man redan aviserat om att man har omförhandlat och förhandlar om belåningsavtalen,  vilket man uppskattar kan sänka räntekostnaderna med 2msek årligen. Om man dessutom på något sätt skulle kunna ersätta de kortfristiga lånen med långfristiga lån med lägre räntor, är det troligt att finansnettot kan förbättras kraftigt vilket skulle ge en välbehövlig skjuts till sista raden. Detta eftersom att finansnettot är negativt på 8,6msek och slukar hela rörelseresultatet och mer därtill. Kanske skulle någon typ av garanti utfärdad av PGs bolag för långfristigt banklån till Ambia vara ett alternativ, där PGs bolag tar en företagsinteckning i kundfordringarna som säkerhet för garantin och garantiåttagandet. På så sätt får PGs bolag samma säkerhet som nuvarande finansbolag, men kraftigt sänker Ambias räntekostnader.

Om räntenettot kan sänkas, i kombination med att omstruktureringsarbetet är någolunda lyckad, är det troligt att sista raden betydligt förbättras. Om det sker är inte långt bort att anta att marknaden värderar upp aktien eftersom att vinsten då troligen skulle kunna växa kraftigt och fort. Marknaden, och börsen generellt vad gäller mindre bolag, tenderar nämligen att lägga större vikt vid låga P/E-tal än låga EV/EBIT, trots att det senare säger mer om priset på rörelsen än vad det första nyckeltalet gör. För en förklaring av P/E och EV/EBIT, se denna utbildningsserie, här och här.

Vid förvärvet av Isolda och Selector bokade man in negativ goodwill hänförligt till vissa anläggningstillgångar, uppgående till drygt 9mkr. Det är vidare troligt att förvärvet medförde ytterligare dolda, exempelvis redan avskrivna, tillgångar som kan säljas. Med tanke på att Isolda har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Danmark är det inte helt otroligt att det kan finnas vissa tillgångar som kan säljas men som inte syns på balansräkningen.  Även detta kan vara något som PG kollar på.


Enterprise Value och värdering

Med kassa om 19,2msek och räntebärande skulder om 74,2 msek är bolagets EV 96mkr. Detta på ett bolag med en omsättning på 860msek. Av resultaträkningen framgår att EBIT uppgick till 3,6msek. Ur bolagets bokslutskommunike anger VD att dotterbolaget Isolda har belastats med engångskostnader hänförligt till bland annat skärpta regler för inkurans i varulagret om 4msek. Nya rutiner har införts för att undvika framtida upprepning. Justerad EBIT för helåret ger då 7,6msek och ett EV/EBIT på ~12,6 (här har minoritetens andel i EBIT inte beaktats). EV/S är ~0,11.

De finansiella målen fram till slutet av 2018, dvs för två år, anger att omsättningen ska öka med 15% per år, att EBIT ska uppnå 3%, att soliditeten ska uppgå till 35% samt att balanslikviditeten ska uppgå till 130%. Det är ambitiösa mål, särskilt soliditets- och likviditetsmålen då de idag ligger på låga ~9% respektive 73%. Balansräkningen är med andra ord löntunn men så länge priset på bolagets produkter (och därmed lager) inte snabbt sjunker bör den inte utgöra en alldeles för stor fara, i vart fall inte på en kortare sikt som är placeringshorisonten. Med en förändrat finansiering löses balanslikviditeten lätt.

Även om PG inte skulle vidta några särskilda speciella ”aktivistlösningar” ter sig rörelsen som billigt om man kan börja närma sig sina kortsiktiga finansiella mål. I den övre tabellen har jag antagit att nuvarande omsättning är stilla med olika antaganden om EBIT. I den undre har omsättningen fått växa 15% per år med olika antaganden om EBIT. Idag ligger EBIT%, med justering för engångskostnader, på ~0,9%. Nettoskulden antas oförändras under tiden och minoritetsintressen har inte beaktats.

Omsättning 859 859 859 859 859 859 859
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 3,4 7,7 8,6 12,9 17,2 21,5 25,8
EV/EBIT 27,9 12,4 11,2 7,5 5,6 4,5 3,7
15% oms.ök. 2 år.
Omsättning 1136 1136 1136 1136 1136 1136 1136
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 4,5 10,2 11,4 17,0 22,7 28,4 34,1
EV/EBIT 21,1 9,4 8,5 5,6 4,2 3,4 2,8

Om bolaget med andra ord kan närma sig en rörelsemarginal om 2% ter sig bolaget som billigt. Grön färg markerar när bolaget skulle handlas till under EV/EBIT 6. Närliggande bolaget DistIT har en omsättning på ~1,5mdkr, en rörelsemarginal om 3,4%, EV/EBIT på ~15,5 med en EV/S på ~0,53 (q4 2016). Relativt Ambia har DistIT en värdering som är mellan 3-5 gånger högre. Självklart har DistIT helt annan historik med stabil intjäning, något som ”nya” Ambia inte har vilket självklart förtjänar en högre värdering. Glappet ter sig dock något väl stort.

Sammanfattning

Caset är inte glasklart men inte heller helt grumligt. Ett lyckat omstruktureringsarbete med bättre finansiering skulle förbättra sista raden, och med Peter Gyllenhammar som ny större ägare är det troligt att bolaget får välbehövlig hjälp. Ett lågt pris med en låg relativvärdering gör att jag känner att caset har möjlighet att ge en bred möjlig uppsida.

Skribenten är aktieägare i bolaget.

Följ honom på shareville och på twitter (@8thwound).

StrongPoint – Analys

strongpoint-logo


Marknad        Norge
Market Cap   709 MNOK
Aktiepris       15,70 NOK
EV/3EBIT        11   (3-års avg. EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
EV/EBIT          7     (2016 EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
P/S                    0,6
Fair value      20-28 NOK

FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 27,57 15,66
Quick ratio 0,90 0,76
Working capital ratio 1,24 1,10
Liquid assets/revenue 5,98 % 3,42 %
LT Debt/equity 11,88 % 17,33 %
Equity ratio 48,63 % 44,32 %
PROFITABILITY (justerat för nedskrivning av goodwill) Current 3-year avg
Growth% -2,3% 18,0%
Gross margin% 48,9% 48,2%
EBIT margin%  9,1% 5,8%
EBITDA margin% 14,1% 11,1%
OE margin% 10 % 3 %
Net margin% 6,6% 4,5%
ROA% 11,3% 7,2%
ROE% 23,2% 16,0%
ROIC% 21,7% 13,8%

Ett stort tack till Simon (@8thwound på Twitter) som grävt fram detta bolag. Den som ännu inte följer Simon: gör det.

Bolaget

StrongPoint hjälper huvudsakligen företagskunder (inom dagligvaruhandel) med kontanthantering och optimering av övrig butiksverksamhet t.ex. genom digitala prisetiketter och andra lösningar som ökar behagligheten för konsumenten och konstnadseffektiviteten för kundföretagen. Bolaget tillverkar också produktetiketter.

Affärsidé

Affärsidén är att hjälpa företag med kontanthantering och erbjuda en rad andra innovativa produkter som förbättrar shoppingerfarenheten och sparar på kostnaderna för kundföretagen.

Produkterna

strong3
StrongPoint Annual report 2016

Försäljningen är indelad i tre segment:strong1strong2

Proprietary Technologies (51%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 372,3 303,3
Service 207,3 178,2
Intäkter totalt 579,6 481,5
EBITDA 80,5 46,6
EBITDA-margin 13,90 % 9,70 %

Kärnverksamheten går bra i bolaget och produktportföljen i detta segment säljer. Försäljningen och marginalerna ökar, lägg dessutom märke till att en stor del av försäljningen är serviceintäkter, vilket jag tolkar som en bra sak för hållbar intjäning.

Till proprietary technologies hör en rad olika produkter för kontanthantering och säkerhet. Det finns två underkategorier för proprietary delen: Retail och Cash Security.

Retail


Cash management
strong4


Click & collect (ny produkt, Axfood beställt 7 st)

strong5


Select & collect

strong6


Self-checkout

strong7


 

Cash Security


Cash-In-Transit (för transport av kontanter)strong8


ATM Security (produkter för bolagets ATM-lösningar)strong9


Retail Cash (likadana produkter som tidigare Cash Management)


StrongPoint erbjuder många olika produkter och lyckas med att få produkterna att gå hand-i-hand med varandra. När man fått insålt en produkt kan man tänka sig att det är lätt att sälja in en annan produkt i ett senare tillfälle.

3rd Party Technologies (33%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 276,6 390,4
Service 100 114,1
Intäkter totalt 376,5 504,5
EBITDA 30,9 39,4
EBITDA-margin 8,20 % 7,80 %

3rd Party Technologies består av återförsäljning för olika IT-lösningar. Hit hör några produkter men den populäraste är Pricers digitala prisetiketter.

strong11

Till detta segment hör också övervakningskameror.

Intäkterna minskade rejält i 2016 eftersom man ingått ett större ramavtal med Brunnpris i december 2015 om större etikettleveranser. En del levererades men de flesta butikuppstarterna blev uppskjutna till 2017, det betyder att intäkterna kommer redovisas först under detta år (2017).

Labels (16%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 179 185,5
Service 0 0
Intäkter totalt 179 185,5
EBITDA 18,2 22,7
EBITDA-margin 10,20 % 12,20 %

strong12

Labels hade i början av 2016 två stycken produktionsanläggningar som under Q4 blev flyttade till en helt ny lokal i Malmö i samband med en nyinvestering. Under Q4 blev StrongPoint Labels de första i Norden att köpa HP Indigo 8000,  en ny etikettmaskin som förväntas dra ner på framtida kostnader.

Labels står för en liten del av försäljningen men det ser ut som att man försöker satsa även i detta segment.

Marknaden

Kontanter är fortfarande en stor del av medlen man betalar med i Europa och även på andra sidor världen. Spontant ser det ut som att StrongPoing har en enorm marknad att erövra, men man bord inte glömma bort att det finns konkurrenter. Trots konkurrens visar StrongPoint goda vinstmarginaler.

I slutet av 2016 förvärvde man PYD Seguridad S.L. i Spanien, ett bolag som man haft samarbete med tidigare. Efter en snabb koll ser det ut som att förvärvet var relativt billigt sett till tillväxten. Bolaget förväntas omsätta 3 500 000€ i 2017 och visa en vinst på 200 000€. Syftet med det spanska förvärvet är att bygga upp företaget likadant där som man gjort i norden.

Risker
Medelvägen (Simon) skrev en bra kommentar om möjliga risker i bolaget:
strong13

Finansiellt

Vinstutveckling har varit svajigt de senaste 10 åren men fria kassaflöden har varit positiva 10/10 år. Detta beror på att man stundvis haft nedskrivningar av goodwill. Förvärvsmål har visat sämre resultat än man förväntat, därav lägre förväntningar på framtida intjäning -> nedskrivning. Jag har justerat EBIT och NET EARNINGS med nedskrivningen eftersom jag inte ser det som återkommande eller allt för betydande för mina förväntningar på framtida fria kassaflöden.

strong10

FCF följer omsättningen vilket alltid är tillfredställande. Om man ser på hur sista raden har utvecklats jämfört med FCF ser man hur stor inverkan goodwill-nedskrivningarna haft på resultatet.

strong14

Värderingen

VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E (justerat) 7,21 12,85
EV/EBITDA 4,30 5,96
EV/EBIT (justerat) 6,66 10,91
EV/NOPAT 8,76 14,36
P/NOPAT 9,13 14,97
P/OE 5,32 15,90
P/FCF 5,30 10,32
EV/FCF (unlevered) 4,53 8,51
Earnings yield% (greenblatt) 15 % 9 %
P/S 0,63
P/tB 4,69
P/B 2,21
Dividend yield 2,81 %
Payout ratio FCF (avg) 31,4%

Det ser väldigt billigt ut i mina ögon bara med att kolla på multiplarna och sedan blicka över hur verksamheten ser ut. Kom ihåg att jag justerat EBIT och Earnings med nedskrivningarna.

Vi tar värderingen ett steg längre och slår upp DCF-analysen. Jag tycker bäst om att använda DCF-analysen när jag vill veta vad bolaget är värt om man antar en 0% framtida tillväxt (samma FCF alla år i framtiden). Välkommen Pessimist-Paulina.

Avkastningskravet kan justeras uppåt om man tycker att bolagsrisken är stor.

Pessimist-Paulinas antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 0 %
Följande 2 åren 0 %
Evighetstillväxt 0 %
Fria kassaflöden (3-års genomsnitt) 69 MNOK

strong15

Med ett avkastningskrav på 10% och en framtida tillväxt på 0% ser det rimligt värderat ut. Intressant! Vi välkomnar Optimist-Ove, vad har han för antaganden om framtiden?

Optimist-Oves antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 16 %
Följande 2 åren 10 %
Evighetstillväxt 2 %
Fria kassaflöden (3 års genomsnitt) 69 MNOK

strong16

Optimist-Petter tror att StrongPoint kommer växa i samma takt som förut några år framåt (16% senaste 5 åren) och sedan växa i takt med inflationen. Med dessa antaganden är bolaget kraftigt undervärderat (50% MOS).

Enligt Pessimist-Paulina är bolaget värt kring 15,70 NOK som priset nu ligger på.
Enligt Optimist-Ove är bolaget värt kring 33,60 NOK.

Jag tror på varken Paulina eller Ove men jag ligger någonstans mellan dem.

Enligt Fläderblom ligger bolagets fair value mellan 20 och 28 NOK.



Jag äger aktier i StrongPoint.

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything (Del 2)

Nyckeltal

I del 1 gick jag igenom de vanligaste nyckeltalen. Som näst visar jag några mer avancerade men mycket viktiga nyckeltal i aktieanalyser. Några av dessa nyckeltal kan vi kalla “aktivistiska nyckeltal”, d.v.s. vi tittar ur en förvärvares synvinkel. “Vad kommer det kosta mig att köpa HELA bolaget?”, för att kunna svara på den frågan behöver vi veta Enterprise Value.

Enterprise Value (EV)

När vi t.ex. räknar ut P/E, där “P” står för aktiepris eller marknadsvärde, så har vi inte räknat med att bolaget också har skulder man måste betala nångång i framtiden. EV iakttar skulderna i marknadsvärdet, man vill med andra ord veta det skuldfria priset för ett bolag. EV kan räknas på flera sätt, jag visar ett enkelt och ett mer korrekt sätt att räkna.

Enkelt (den jag använder i de flesta bolag)
Marknadsvärde + räntebärande skulder – kassa & bank

Korrekt (minoritetsintressen & preffar är oftast värderade till 0, därför används denna sällan)
Marknadsvärde + räntebärande skulder + minoritetsintressen + marknadsvärde av preferensaktier – kassa & bank 

Voilà! Nu vet du vad bolaget kostar skuldfritt, men precis som i P/E-talet måste vi ställa EV mot en annan komponent för att förstå oss på värderingen.


Del 2:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%



EV/EBIT (Enterprise value / earnings before interest and taxes)

EV/EBIT är troligen det mest använda nyckeltalet under kategorin kapitalstrukturneutrala nyckeltal. Varför man använder EBIT istället för vinst efter skatt är för att man vill veta hur bolagets kärnverksamhet presterar. Vi exkluderar räntor (och andra finansiella poster för den delen) för att EV redan räknar med att bolaget blir skuldfritt. Skatterna exkluderas för att de är varierande av sin natur och har politiska faktorer som påverkar hur mycket skatt som sist och slutligen skall betalas från år till år. På detta vis kan man mer rättvist jämföra bolag sinsemellan.

Det finns goda argument för att EV/EBIT är en bättre multipel än P/E, främst för att man iakttar kapitalstruktur och vinster som ger en mer verklig bild av hur bolaget opererar. EV/EBIT är lättare att använda för att jämföra bolag över flera branscher jämfört med EV/EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), för att EBIT tar hänsyn till avskrivningar & nedskrivningar (som varierar signifikant mellan branscher).

Om EV/EBIT-multipeln är högre än P/E-talet beror det delvist på att skuldsättningen är hög. Hur hög multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror på hur stor skatterna och räntekostnaderna är.

Om utfallet blev motsatsen, d.v.s. att EV/EBIT-multipeln blev mindre än P/E-talet, så är skuldsättningen låg medan EBIT oftast är större än E (Earnings after tax). Hur låg multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror åter igen på storleken av skatterna och räntekostnaderna.

Aktiefokus om EV/EBIT

EV/EBITDA (Enterprise value / earnings before interest, taxes, depreciation and amortization)

Kommer inte att gå igenom EV/EBITDA på djupet men multipeln kan användas när man jämför bolag inom samma bransch eller i bolag var man ännu inte gör vinst på sista raden.

Problemet med EV/EBITDA ligger i att avskrivningar och nedskrivningar i långa loppet är kostnader även om de inte direkt nödvändigtvis dras ur kassan.  EBITDA kan kortsiktigt visa bolagets kassaflöden men man måste komma ihåg att D&A är en summa som nångång måste dras från kassan. Maskiner, fordon, byggnader m.m. är tillgångar som måste ersättas eller repareras för att bibehålla intjäningsförmågan.

EV/EBITDA-multipeln blir vanligtvis mindre än P/E-talet!

EV/NOPAT (Enterprise value / Net operating profit after tax)

Net operating profit after tax:
EBIT * (1 – tax%)

För att göra nämnaren i EV/EBIT mer rättvis multiplicerar vi EBIT med (1 – skattesatsen). Detta kan man göra med att kolla upp bolaget i morningstar och tar ett genomsnitt av skattesatsen bolaget haft de senaste 5 åren.

Nu har vi rörelsevinsten efter skatt istället för rörelsevinsten rakt av. Finns fortfarande argument för att lämna bort skatten helt och hållet men jag anser ändå att skatten är något vi borde inkludera för att få en rättvisande siffra. Skatt betalas alltid på vinst men frågan är bara hur stor den reala skattesatsen blir.

Personligen tycker jag EV/NOPAT är den bästa versionen av EV-multiplarna. Känns som att NOPAT är det närmaste man kan komma den sanna vinsten för rörelseverksamheten.

P/FCF (Price / free cash-flow)

Free cash-flow:
EBIT (1-tax rate) + (depreciation) + (amortization) – (change in net working capital) – (capital expenditure)

Capital expenditures består av:
Maintenance CapEx – reparation och ersättning av materiella anläggningstillgångar
Growth CapEx – investeringar i nya materiella anläggninstillgångar

(man kan få ett estimat på andelen growth CapEx med att subtrahera D&A från summa CapEx)

FCF eller fria kassaflöden är det kassaflöde som blir över till bolaget att allokera (investera/dela ut/återköp egna aktier). I snabbt växande bolag är FCF ofta en negativ siffra, detta p.g.a. en expansionfas var capital expenditures blir högt (bolag måste investera i nya tillgångar för att växa – growth CapEx). FCF-multiplar kan användas för bolag som passerat expansionsfasen och börjat generera överlopps kassaflöden efter att man subtraherat maintenance CapEx.

Fria kassaflöden är de pengar som aktieägarna “får”. Inom investering pratar man om att ett bolag är värt så mycket som alla framtida fria kassaflöden diskonterade tillbaka till denna dag.

ROIC% (Return on invested capital)

Return on invested capital:
NOPAT / (Total assets – current liabilities)

ROIC% visar hur bra bolaget är på att investera nytt kapital. Om ROIC% är lågt betyder det att bolaget har problem med att göra lönsamma investeringar. Ett bolag som kan bibehålla en hög ROIC% i sin verksamhet investerar gärna i organisk tillväxt, d.v.s. investerar pengar i sin kärnverksamhet över något annat så länge det är det lönsammaste alternativet. Om ett förvärv förväntas ge högre avkastning på investerat kapital än en organisk investering så kommer bolaget naturligtvis välja alternativet som ger högre ROIC%.

Riktlinjer
< 8%        –    Svagt
8-15%      –    Neutralt
> 15%      –    Starkt

Payout Ratio% (Dividend paid / FCF)

Denna är ganska straight-forward. Hur stor del betalar bolaget ut av sitt fria kassaflöde? Siffran visar förmågan att betala ut dividender till aktieägarna. Man vill gärna se en rimlig andel, som känns hållbar för företaget. Ett bolag som höjt dividenden år efter år vill naturligtvis fortsätta likadant för att tillfredställa aktieägarna. På grund av detta är det viktigt att hålla koll på payout ratio. Om bolaget höjer dividender år efter år men inte kan öka sitt FCF kan det bli problematiskt i framtiden, och i värsta fall måste bolaget börja finansiera utdelningen med lån.

Riktlinjer
< 70%      –     Godkänt
> 70%      –     Kolla utvecklingen, är det hållbart i längden?


Kommentera gärna om ni vill se fler nyckeltal!

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything. (Del 1)

Nyckeltal

Har man ingen koll på nyckeltal kan man heller inte utföra vettiga fundamentala analyser. För att lyckas som en långsiktig investerare måste man alltså veta vad man betalar för. Genom att se på nyckeltal får du information om hur lönsamt ett bolag är och hur mycket du betalar för bolagets vinster och tillgångar. Framförallt får du en bild av vad marknaden tycker om bolaget. Jag kommer att gå igenom några av de viktigaste nyckeltalen.

Kom ihåg att jämföra nyckeltal med bolag inom samma bransch.


Del 1:
P/E
P/B
P/S
ROE%
Equity Ratio%
Current Ratio
Interest Coverage


P/E (Aktiepris / vinst per aktie)

Det populäraste nyckeltalet. Den visar helt enkelt hur många gånger vinsten du betalar. I teorin betyder P/E 10 att du får tillbaka dina pengar på 10 år om vinsten inte förändras. Kan också ses som att du tjänar 10% på din ursprungliga investering per år. P/E-talet säger också en hel del om marknadens förväntningar.

Riktlinjer
P/E < 10        –     Låga förväntningar
P/E 10-15      –    Neutrala förväntningar
P/E > 15        –     Höga förväntningar

När jag använder P/E brukar jag använda mig av 2- eller 3-års genomsnitt på vinsterna för “E”. Speciellt om vinsterna varierar mycket.

Undvik detta nyckeltal i bl.a.:
Fastighetsbolag (värdeförändringar i fastigheter ger en felaktig bild på intjäning)
Investmentbolag (värdeförändringar i värdepapper ger ostabila vinster)

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/E < 15
10-års P/E genomsnittet för stockholmsbörsen ligger på 14.

P/E för olika branscher

P/S (Aktiepris / omsättning per aktie)

P/S är ett nyckeltal jag sällan har behov av att använda. Om man jämför bolag som inte gjort vinst än kan det vara nödvändigt att kolla på P/S, eftersom det inte går att räkna på vinster eller få fram någon räntabilitet. Men det är definitivt bra att hålla P/S-talet på minnet.

P/S för olika branscher

P/B (Aktiepris / eget kapital per aktie)

Eftersom eget kapital är den post i balansräkningen som tillhör aktieägarna kan det vara intressant att ta reda på hur mycket man måste betala för detta. För bra och lönsamma bolag får man oftast betala mer än 2ggr eget kapital (P/B > 2),  medan sämre bolag med förtvinande lönsamhet kan handlas till mindre än 1,5ggr eget kapital (P/B < 1,5). Vad marknaden bestämmer för P/B beror mest på hur bra bolaget är på att öka det egna kapitalet genom vinst.

Riktlinjer
P/B > 3        –    Höga förväntningar / bra avkastning på EK
P/B 1,5-3     –    Neutrala förväntningar / medioker avkastning på EK
P/B < 1,5     –    Låga förväntningar / dålig avkastning på EK

P/B kan i princip användas för alla branscher. Men viktigt ta reda på varför vissa branscher har högre eller lägre P/B än andra. Kolla också upp P/tB-talet, den står för price-to-tangible-book d.v.s. pris mot eget kapital exkl. immateriella tillgångar.

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/B < 2

P/B för olika branscher

ROE% (Vinst efter skatt / eget kapital)

ROE (return on equity) visar bolagets räntabilitet på eget kapital. Ju större siffra desto snabbare växer det egna kapitalet i bolaget. ROE% är en bidragande faktor till P/B-multiplarna.

Riktlinjer
< 8%      –    Dålig räntabilitet
8-15%    –    Neutral räntabilitet
> 15%    –    Bra räntabilitet

ROE% för olika branscher

Equity Ratio% (Eget kapital / summa balansräkning)

Equity ratio visar långsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur stor del av bolaget är självfinansierat?”. En låg siffra betyder att bolaget är kraftigt belånat och kan leda till problem med att betala bort lån.

Riktlinjer
< 35%      –   Svagt
35-45%    –   Godkänt
> 45%      –   Starkt

Kapitalstruktur i olika branscher (Book debt to capital är omvänd soliditet. Räkna 1 minus den siffran för att få fram soliditet)

Current Ratio (Omsättningstillgångar / kortfristiga skulder)

Current ratio visar kortsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur lätt kan bolaget betala bort sina kortfristiga skulder?”.

Riktlinjer
1,5           –    Svagt
1,5-2           –    Godkänt
> 2              –    Starkt

Benjamin Graham kriterie för bolag: Current Ratio > 2

Interest Coverage (Rörelseresultat / räntekostnader)

Räntetäckningsgraden visar hur bra bolaget klarar av att betala sina räntekostnader.

Riktlinjer
4        –   Svagt
> 4        –   Godkänt



I nästa del:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%

Ett verktyg i Excel (guide)

I mitt förra inlägg nämnde jag en excelfil som jag använder i alla mina analyser. Jag gjorde en poll i Twitter om vad jag borde skriva om och mest röster fick excelguiden. Den är relativt lättanvänd och det tar ca. 10-20 minuter att fylla i beroende på hur krånglig den finansiella rapporteringen är i bolaget man vill analysera. Nyckeltalen till vänster beräknas automatiskt efter att man fyllt i de vita cellerna (endast de vita) i blad 1 (“Overview”). Kom ihåg att de formler jag använder för nyckeltalen kan beräknas på andra sätt än vad jag har gjort. Ifall ni undrar över nyckeltalen är det bara att trycka på cellen så får ni fram varifrån resultatet kommer.

valueanalysis
Excelfilen: Nyckeltalen blir färgkodade från rött-grönt enligt vad jag ser som dåligt/bra resultat för de flesta branscher.

Steg 1: Marknadsvärde & skattesats

111

MARKET CAP: om den fylls i miljoner skall även all annan information vara i miljoner, annars blir det fel. Ta inte marknadsvärdet direkt från Nordnet, jag har märkt att det inte alltid stämmer. Använd Morningstar/Gurufocus/Google Finance och se om de är överens om marknadsvärdet. “Share price” kan man fylla i om man vill se vad en aktie kostade vid analystillfället.

TAX RATE: Den skatte% bolaget betalar på sin vinst. Den informationen brukar jag ta från Morningstar. Tar oftast ett genomsnitt från de senaste 5 åren.

222
Morningstar -> Key Ratios -> Profitability

Steg 2: Resultaträkningen

333

Du skall alltså fylla i siffror för de 3 senaste åren. (+) betyder att kostnaderna skrivs som positiva.  Här hamnar du att slå upp senaste årsrapporten och en för föregående år så du kan se siffror för alla 3 år.

Revenue: Omsättningen (kom ihåg att vi slog in Market Cap i miljoner, då måste vi också konvertera/använda miljoner här.)

Gross profit: Bruttovinsten (Omsättning – COGS). Om bolaget inte har räknat ut denna i redovisningen kan du hamna räkna ut den själv.

EBIT: Rörelseresultatet.

Net earnings: Vinsten efter skatt d.v.s. sista raden.

Interest expense (+): Räntekostnader. Ibland redovisas enbart finansiellt netto (intäkter-kostnader), då måste du kolla genom noterna och få räntekostnaden därifrån.

D&A: Avskrivningar & nedskrivningar.

Steg 3: Balansräkningen

Här är det viktigt att se till att alla gråa “Totals” stämmer överens med rapporterna man tagit informationen från. Som vanligt fyller vi endast i de vita cellerna och de gråa räknas automatiskt.

444

Assets

Non-current assets

Intangibles: Immateriella tillgångar (t.ex. goodwill)

Tangibles: Allt annat under non-current.

Current assets

Liquid assets: Likvida medel (jag använder Kassa&bank)

Inventories: Varulager

Other: Allt annat under current assets (Lättast att räkna som total current assets – liquid assets – inventories)

Liabilities

Total non-current liabilities: Totala långfristiga skulder.

Accounts payable (optional): Leverantörsskulder.

Total current liabilitiesTotala kortfristiga skulder.

Steg 4: Kassaflödet

555

Change in working capital: Förändring i rörelsekapital. Somliga bolag redovisar denna direkt men i de flesta fall hamnar man räknar ut den själv. Nedan exempel på hur man räknar ut förändringen från kassaflödesanalysen:
666

Cash-flow from operations: Kassaflödet från den löpande verksamheten.

CapEx (+): Kapitalutgifter d.v.s. Investeringar i materiella tillgångar (Investment in tangible assets).

Dividend paid (+): Betald dividend.

Steg 5: Njut av den färgglada nyckeltalstabellen!

777
(observera att excel tolkar negativa nyckeltal som positiva, därför är t.ex. P/FCF färgat som ett bra resultat)

Om någonting ser konstigt ut: dubbelkolla så du slagit in rätt siffror.

Var försiktig med DCF analysen i blad 2! Därifrån kommer “Margin of safety% ***” längst ner i tabellen.

Värdeinvestering – En introduktion till fundamentala analyser


“Jag har äntligen läst på lite om aktier och sett hur långsiktiga investerare tjänat en massa pengar genom att köpa undervärderade bolag. Hur skall jag komma igång?”


Fastän man behärskar grunderna i redovisning eller bokföring kan verktygen för en fullständig analys kännas avlägsna. Jag ville veta hur man utför en vettig analys och en enkel mall skulle ha hjälpt mig i början. Det enda jag hittade var samlingar med länkar från helt olika källor och skribenter, vilket gjorde inlärningen svår. Jag kommer inte att säga hur man skall investera, utan jag försöker bara ge ett tillvägagångssätt för dem som är osäkra på hur en analyseringsprocess ser ut.

De som är helt nya på börsen eller som inte har bekantat sig med finansiella rapporter tidigare kan börja med länkarna nedan:

Aktiemarknaden
Hur fungerar aktiemarknaden? (4min)

Finansiella rapporter
Enkel resultaträkning (4min)
Enkel balansräkning (7min)

Fundamental analys
8 vanliga nyckeltal (Text)
Fundamental analys (FA) (43min)

Värdeinvestering
Vad är värdeinvestering? (Text)
Värdeinvesteringens 10 budord (Lundaluppen – blogg)

Övrigt läsvärt
EV/E och EV/NOPAT (Aktiefokus – blogg)
EV/EBIT och EV/EBI (Aktiefokus – blogg)
Studiesamling av Värdebyrån

När man väl känner att grunderna någorlunda fastnat i minnet blir det lättare att gå igenom delarna i guiden. Delarna behöver inte nödvändigtvis följas i den ordning jag ställt upp.


  1. Vad söker jag efter?
  2. Var skall jag söka?
    Screeners
    Bloggar
    Twitter
    Bolag man känner till
  3. Vad är bra krav på bolag?
  4. Nu har jag hittat ett bolag som uppfyller mina krav
  5. Vad skall man se på i finansiella rapporter?
    Vad beror utvecklingen på?
    Kan marknaden ha överreagerat?
    Har bolaget konkurrensfördelar eller en moat?
    Hur ser ägarbilden ut?
  6. Hur bestämmer jag korrekt värde på bolag?
    Vilka bolag är de lättaste att värdera?
    Stabila/förutsägbara bolag -> prognosviktat
    Bolag utan tillväxt -> fokus på balansräkning
    Vilka bolag är svåra att värdera?
  7. Slutord
    Ställ dig frågor som
    Tips på böcker

1. Vad söker jag efter?

Vi har alla olika preferenser när det gäller risk och tidshorisont. Den som har pengar som kan investeras över en lång tid vill kanske köpa små tillväxtbolag med hög volatilitet, medan någon annan med kortare sparhorisont vill köpa stora och stabila bolag som någorlunda följer utvecklingen av index. Inom värdeinvestering finns det flera olika strategier. Medan grundfilosofin är den samma för alla värdestrategier (att köpa bolag till ett pris som är lägre än verkliga värdet), så kan portföljer skilja sig enormt mycket från varandra. Vilken värdestrategi man väljer att följa har ingen stor betydelse, huvudsaken är att man har en strategi man känner sig bekväm med och följer den.

Själv är jag en tillgångsinvesterare som tycker om bolag med låga price-to-book tal (P/B), d.v.s. bolag som handlas med en rabatt mot bolagets bokförda värde (eget kapital).
Många bolag handlas till en rabatt mot eget kapital, men naturligtvis vill man välja ut de bästa bolagen i den kategorin för att få maximal avkastning.

2. Var skall jag söka?

Screeners
Det finns flera olika verktyg för att hitta aktier, men själv tycker jag om att använda screenern i Google Finance för att hitta bolag som uppfyller mina krav på ett intressant bolag med attraktiv värdering. I Google Finance finns de flesta länders börser men Norge finns inte med på listan.

googlefinance
I screenern finns flera krav att välja mellan under “add criteria”. Kraven som syns i bilden är de jag ofta använder.

Screenern är mycket användbar och den är gratis. De andra jag använder hittar ni nedan:

Gratis
Yahoo Finance
Markets.ft

Semigratis
Gurufocus
Börsdata – ett omtyckt analysverktyg

Bloggar
Genom att läsa investeringsbloggar kan man hitta fina kandidater. Kom ihåg att göra en egen analys utöver att bara ha läsa ett blogginlägg. Jag läser bloggar dagligen och har hittat en del av mina innehav tack vare dom. Ni hittar de bloggar jag läser i listan “BLOGS I FOLLOW” till höger.

Twitter
Detta är kanske det mest riskfyllda alternativet. Tänk på vem du tar dina råd av och gör din egen analys. En lista på duktiga Twittrare jag följer:

Lundaluppen
finansnovis
aktiefokus (Kenny)
aktiefokus (Martin)
financeamir
värdebyrån
värdepappret
Christian
Investerarfysikern
framtidsinvestering

Bolag man känner till
Om man redan känner till ett bolag som kund eller annan typ av intressent kan det vara en bra idé att analysera bolaget. Detta gjorde Peter Lynch och lyckades mycket bra över flera decennier. Förutom att han själv gick och “Lynchade” (besöka företagen/butiker och prata med kunder/anställda) frågade han även sin fru om hon har stött på ett bra företag när hon varit ute och shoppat.

3. Vad är bra krav på bolag?

Detta är helt upp till vad man själv är bekväm med och vilken strategi man följer. Jag tycker om bolag med positiva fria kassaflöden och god finansiell ställning, förståss måste de också ha en attraktiv värdering. Några krav man kan ha på bolag nedan:

MARKET CAP > 500 miljoner SEK

Om man inte är bekväm med små illikvida bolag vill man kanske exkludera dessa.

P/E < 15
P/B < 2

Ett P/E under 15 är en bra utgångspunkt, man undviker bolag med värderingar fyllda av förhoppningar. Eftersom jag tycker om tillgångsbolag vill jag se värderingar nära eller under eget kapital. (P/B)

ROE% > 8
NET% > 4

Ett ROE på över 8% och en nettomarginal på 4% tyder på att bolaget tjänar pengar och har en godkänd räntabilitet på sitt kapital.

Soliditet% > 35
Räntetäckningsgrad > 4

Soliditeten är ett av de viktigaste nyckeltalen för mig. Jag beaktar sällan ett bolag med en soliditet under 30%. En svajig vinstutveckling kan jag godkänna men om bolaget har svårigheter att finansiera verksamheten sätter jag varken min tid eller energi på bolaget. Räntetäckningsgraden är också viktig (Resultat efter avskrivningar + finansiella intäkter / Räntekostnader). Ett tal under 4 ser jag som alarmerande.

I screeningprocessen söker jag helt enkelt bolag med tillfredställande eller bra verksamhetssiffror och en låg värdering. En annan viktig sak att fundera på är hur bra man förstår branschen eller bolaget. Om man inte orkar ta reda på vad bolaget sysslar med borde man låta bli att köpa aktien. Kom ihåg att branscher har sina egna genomsnitt på nyckeltal. För att ta reda på om nyckeltalen är bra eller inte måste man jämföra inom branschen.

Bolag som emitterar nya aktier årligen slopar jag också snabbt. Kan finnas goda skäl för nyemissionerna men oftast ser jag det som en varningssignal.

4. Nu har jag hittat ett bolag som uppfyller mina krav för en närmare analys.

I detta skede skall man fortfarande vara redo att slopa fallet om det förekommer något speciellt man är säker på att rättfärdigar den låga värderingen. Bra fall är relativt sällsynta, och när man hittat ett sådant sitter man länge och försöker hitta orsaker till den låga värderingen. Om man länge måste söka något som rättfärdigar en uppvärdering är det sannolikt att caset inte är så bra som man trodde.

När du hittat din kandidat för djupare analys så är Morningstar (gratis) eller Börsdata (semigratis) din bästa vän. På dessa sidor får du upp olika nyckeltal och flerårsöversikter. För USA-aktier kan man även använda Gurufocus.

Här vill jag se på hur bolaget har klarat sig under flera år och gör anteckningar om något skiljer sig från det “normala” och rotar sedan djupare i de år som skiljer sig från mängden. Det gör vi i nästa del.

apple
Från Morningstar kan du enkelt flytta över data till excel och rita grafer etc.

Jag och en vän har byggt upp ett analysverktyg i Excel som vi använder i alla våra analyser. Det går ut på att fylla i siffror från bolagets rapporter för 3 senaste åren och den räknar ut alla nyckeltal vi tycker är intressanta. Den innehåller också en DCF-analys om man är intresserad av det. Om det visar sig att mina läsare vill använda sig av modellen kan jag göra en guide i ett annat inlägg.

valueanalysishttps://www.dropbox.com/s/g246yj7g475b9oo/Valueanalysis_2.0.xlsx?dl=0

Om bolaget fortfarande har potential att vara en bra investering så kan vi gå vidare till nästa del i analysen.

5. Vad skall jag se på i finansiella rapporter?

I föregående del kollade vi på historiska siffror i t.ex. Morningstar. Här är det viktigt att lägga märke till något år eller en period där vinster eller försäljning skiljt sig från det normala. Vi vill helt enkelt ta reda på vad utvecklingen beror på. Efter en tid kommer man att märka att senaste året eller kvartalet varit lite sämre, vilket ofta leder till ett stort kursfall i de flesta bolag som dyker upp i screenern.

När man har upptäckt någonting som skiljer sig i siffrorna måste vi börja undersöka vad den onormala utvecklingen beror på. Utvecklingen kan gå båda vägarna, det kan också finnas perioder var det gått mycket bättre än det borde (t.ex. i samband med avyttring av en del av verksamheten). För enkelhetens skull tittar vi på en dålig period och ställer dessa frågor:

Vad beror det på?
Makroekonomiska faktorer bolaget själv inte kan påverka? (konjunktur/råvarupriser)
Nya aktörer på marknaden? (konkurrens)
Problem i verksamheten? (långsiktigt/kortsiktigt)

I finansiella rapporter hittar man ofta en förklaring, och det framkommer kort i verkställande direktörens ord och mer ingående senare in i rapporten. Man skall alltid ta bolagets påståenden med en nypa salt och själv tänka på vad som är rimligt. Jag tycker om att vara skeptisk till överoptimism i bolagets rapporter och försöker hålla mig pessimistisk tills jag får goda skäl till att ändra min åsikt. När jag fått reda på vad svängarna beror på kommer den eventuellt viktigaste frågeställningen.

strongpp
StrongPoint Annual Report 2015

Kan marknaden ha överreagerat?
Marknaden är oftast smart, men faktum är att aktiepriser rör sig snabbare och ofta mer än bolagets verkliga värde (Figur 1). Om bolaget t.ex visar sämre resultat för ett kvartal än analytikers konsensus kan aktiekursen röra sig tiotals procent, och även utan nyheter kan aktiekursen röra sig flera procent. Man måste förvänta sig att bolag stöter på farthinder då och då och att det finns rum för anpassning (från företagets sida). För att lyfta fram ett exempel på en potentiell överreaktion så kan ni läsa min analys om Polaris och problemen med motorerna som brann upp; är detta verkligen en händelse som kommer att försämra bolaget i det långa loppet? Om det finns tydliga engångskostnader eller engångsintäkter som inte klassas som återkommande poster i kärnverksamheten så borde dessa uteslutas från analysen.

intrinsic_value
Figur 1: Verkliga värdet (Intrinsic value) och aktiepriset

Man bör hålla i åtanke att verkliga värdet blir ett estimat och ett intervall, inget absolut tal. Intrinsic value har heller inget att göra med kursgenomsnitt eller annat som förknippas med teknisk analys, utan grundar sig helt på det fundamentala i verksamheten: gör skillnad på bolagsvärde och aktiekurs. Intrinsic value kan man t.ex. få fram med att titta på verksamheten och dess konkurrenter. Om bolaget presterar enligt branschsnittet men handlas till multiplar mycket längre än snittet så kan man nästan automatiskt säga att bolaget är undervärderat. Tyvärr är det lite svårare än så.

Har bolaget konkurrensfördelar eller en moat?
Det är viktigt att veta vilken ställning bolag har på marknaden och skillnaden mellan enkla konkurrensfördelar och en moat. En konkurrensfördel behöver inte alltid vara hållbar. Ett bolag som använder sig av ny teknologi och kan producera billigare än konkurrenter kommer inte alltid att vara effektivare bara på grund av den faktorn, nya aktörer kommer troligen ha möjlighet att använda sig av den samma teknologin. Om bolaget t.ex har stordriftsfördelar och helatiden kan investera mera i forskning och undersökning kommer de antagligen vara ett steg före under en längre tid, i vilket skede man kan kalla det för en moat.

Om ett bolag som över flera år haft betydligt högre avkastning på eget kapital eller vinstmarginal än branschen har de troligen minst en konkurrensfördel. Ifall det har sett ut likadant i tio år har de antaligen en moat. Man borde dock vara försiktig med att betala för mycket för något “som ser ut som” en moat. Om man vill betala höga multiplar för en moat skall man vara säkert på att den är en sådan.

kone
KONE Oyj – Tydlig moat bara enligt siffrorna, en lång period av fantastisk lönsamhet och räntabilitet.

Hur ser ägarbilden ut?
Ett bolag styrs av ledning och styrelse. Här vill man gärna se att insiders har ett betydande ägande. Jag nöjer mig med ett insiderägande sammanlagt över 5%, men blir glad om ägandet är över 10%. Detta är kanske inte det viktigaste att titta på, men man borde ändå ta med ägandeförhållandet i analysen. Verkställande direktörens ord i rapporterna kan vara intressanta att läsa igenom. Kolla i tidigare rapporter hur bra denne uppskattat framtida prestationer. Om bolaget presterat i linje med vad som skrivits kan man dra slutsatsen att man har koll på verksamheten.

ddaddadada
Byggma ASA insiderägande Q4 2015

6. Hur bestämmer jag korrekt värde på bolag?

Om man inte följer en mekanisk strategi var man väljer ut aktier baserat på ett eller två nyckeltal så blir värderingsprocessen relativt avancerad. Min approach till värdering är någorlunda enkel, men det betyder inte att värdering är lätt. Genom att hålla processen enkel och inte tillåta sig bli distraherad av 1000 olika faktorer tror jag att man långsiktigt kommer fatta bättre beslut. Som jag tidigare nämnde så ropar ett fall “KÖP!” när det är billigt, man ska inte behöva rota djupt i ett fall i flera veckor för att komma fram till att det är undervärderat.

Ett mycket bra inlägg om investeringskriterier och kopplingen till värdering av Aktiefokus!

Vilka bolag är de lättaste att värdera?

Bolag med förutsägbar utveckling d.v.s. stabila bolag -> prognosviktat

Om man har möjlighet att förutspå utvecklingen på fria kassaflöden flera år framöver kan en DCF-analys vara okej att använda. Bolagsvärdering grundar sig på nuvärdet av bolagens framtida kassaflöden och likvidationsvärdet. Jag förespråkar inte DCF-analyser eftersom de öppnar dörrar för många misstag eftersom en miss i tillväxtantaganden med 1 eller 2 procentenheter bidrar med väldigt stora värdeförändringar. Om man använder sig av DCF-verktyg borde man hålla sig skeptisk till antaganden om tillväxt. Om jag ser en årlig tillväxt på 10% som rimlig, slår jag antagligen in 7% i analysen. Jag vill ha minst 30%  margin of safety (MOS) på alla mina investeringar. Det betyder att jag vill betala 30% mindre än vad jag tycker tillgången är värd (i detta fall baseras verkliga värdet på DCF), det ger mig en viss säkerhet om bolaget presterar sämre än jag förväntat, samtidigt borde det i det långa loppet ge en överavkastning eftersom man köper tillgången till ett pris lägre än det verkliga värdet.

DCF-analysen är inte ett måste. Helt vanliga nyckeltal fungerar utmärkt även för stabila bolag. Apple är ett bolag jag länge sett som övervärderad och utanför min branschkunskap, men för en tid sedan handlades aktien till ~9ggr vinsten (P/E 9) och ~8ggr fria kassaflöden (P/FCF 8), efter att telefonförsäljningen blev mindre än förväntat ett kvartal. Efter min relativt snabba analys tyckte jag att marknaden överreagerat och att ett stabilt och lönsamt bolag som Apple förtjänar ett P/E på 12-15. Detta öppnade en solklar möjlighet i mina ögon och jag köpte aktier och hämtade en bra vinst från affären. Ett exempel där fallet ropar “KÖP!” utan att man behöver vrida o vända på siffrorna för att rättfärdiga en uppvärdering.

H&M har jag aldrig ägt men det är ett exempel på ett stabilt bolag med P/E tal över 20. Även värdeinvesterare ser aktien som billig just nu. Ta reda på varför vissa bolag har höga multiplar, och även varför bolag har låga multiplar. När du förstår detta blir det lättare att ge dina kandidater ett korrekt värdeintervall.

Stabila och förutsägbara bolag är ofta analytikers favoriter och därför rör sig värderingen nära verkliga värdet. Det är sällan man gör stora pengar i dessa, men när man väl hittat ett stabilt bolag till ett förmånligt pris får man njuta av en god avkastning en lång tid framöver. 

DCFFF
Exempel på en DCF-analys

Bolag utan tillväxt -> fokus på balansräkningen.
Eftersom man inte förväntar sig tillväxt kommer värderingen mer vara beroende av direktavkastning (P/utdelning) och pris mot bokfört värde eller eget kapital (P/B) beroende på hur lönsamt bolaget är trots saknad av tillväxt. Om bolaget har låg avkastning mot eget kapital kan man få en rabatt mot det egna kapitalet, d.v.s. ett P/B värde under 1. Det betyder att du betalar ett lägre pris än bolagets tillgångar minus skulder. Du betalar för någonting som “finns just nu” som man kan materialisera. Om du betalar för tillväxt betalar du för förväntningar (prognoser är svåra), men här betalar du för något du kan “röra vid” (exkl. immateriella tillgångar). I extrema fall kan man köpa ett bolag för mindre än nettokassan (Kassa&bank – skulder) på balansräkningen. Fall som dessa är sällsynta men dom finns. Ett P/B tal under 1 betyder heller inte undantagslöst att bolag är undervärderade, men det finns många studier som bevisar att bolag med låga P/B tal överavkastar index över tid.

Bolag som dessa håller man vanligtvis under kortare perioder än stabila och förutsägbara bolag. I P/B-fall väntar man oftast på att bolaget blir uppköpt, verksamheten förbättras eller att marknaden av någon orsak märker samma sak som dig i din analys – att bolaget är undervärderat och pressar upp priset till rimliga nivåer.

Vilka bolag är svåra att analysera?

Alla övriga. Om bolagen är svåranalyserade, t.ex. småbolag, bolag med svajig vinstutveckling, svår bransch etc, så vill jag ha en generös margin of safety för att känna att jag gjort en bra investering. Man kan kalla det en MOSMOS. Ju svårare och mindre förutsägbar business, desto mindre är jag villig att betala.

7. Slutord

När jag skrev inlägget märkte jag hur svårt det är att skapa en enkel mall för att analysera aktier och bolag. Guiden borde i alla fall ge en bild av hur en analys ser ut och vad man bör fokusera på. Syftet var inte att ge alla verktyg, utan att visa de olika stegen i en analys och vad man borde fokusera på. Min analyseringsprocess har utvecklats enligt min egen uppfattning om aktier, och jag anser var och en skall bilda sin egen.

Genom att läsa mina tidigare analyser kan man få en bild av t.ex. hur jag använder nyckeltal. Jag gav ingen exakt mall på hur jag får fram intrinsic value för bolag eftersom det varierar från fall till fall, men i mina analyser kan man läsa om mina tankegångar kring värderingen för varje enskilt bolag. Största delen lär man sig genom att komma igång och prova på egen hand. Ju fler bolag man analyserar desto större förståelse skapar man sig för marknaden och bolag i olika branscher.

Jag tror en logisk, återhållsam och strikt approach är den bästa för att lyckas med aktier. Vänta på självklara kap och undvik onödigt komplicerade fall. Under de knappa 2 åren jag varit på börsen har jag gjort misstag, mest på grund av otålighet, vilket har resulterat i högst mediokra investeringar.

Ställ dig frågor som:
Vad är det mest sannolika worst case scenariot i bolaget?
Om worst case garanterat inträffar, vad skulle jag betala för bolaget?
Bolaget har presterat mycket bra under flera år, kan de fortsätta likadant?
Är jag för optimistisk? Borde jag höja säkerhetsmarginalen (sänka köpkursen)?
Skulle jag låna pengar till företaget?
Efter en kortvarig dålig period, finns det skäl till att det fortsätter lika dåligt?
Om jag går vidare och rotar genom flera cases, hittar jag bättre värde för pengarna?


Tips på böcker:
One Up On Wall Street – Peter Lynch
Competition Demystified – Bruce Greenwald & Judd Kahn
The Intelligent Investor – Benjamin Graham
The Education of a Value Investor – Guy Spier


Ifrågasätt allt, tänk själv, minimera risk, läs böcker och skriv ner dina tankar.

Lycka till!

Liten update före ett längre inlägg

Jag sitter ännu på en stor kassa men har hittat några kandidater att blogga om när jag fått färdigt ett längre inlägg jag tagit som projekt under de senaste veckorna. Inlägget kommer bli om en fullständig nybörjarguide till analyser. Det känns som att jag tagit vatten över huvudet på grund av svårigheten i att bygga upp en enkel mall som ska fungera på de flesta branschers bolag. Meningen är bara att presentera ett tillvägagångssätt till vettiga analyser som en nykomling kan använda sig av.

Portföljupdate

portfolj

Sålt
TiksPac
Tog en större förlust efter att jag fullständigt tappat tron på ledningen

Yara International
Aktien rusade upp till en rimlig värdering

Köpt
ByggPartner i Dalarna
Intressant tillväxtcase med låg värdering. Mer i ett framtida inlägg

50% i cash – borde man börja göra något?

Man får drömma sig tillbaka till Brexit- och Kinaoron, de mest turbulenta perioderna under min tid på börsen. Även om perioderna inte ledde till storartade nedgångar öppnade de dörrar till intressanta analyser, nästan dagligen. Nu, några månader senare ser allt mer eller mindre dyrt ut ur en värdeinvesterares perspektiv. Somliga dagar slöscreenar jag i Google Finance efter bolag med låga P/B tal, kanske hittar ett eller flera case som ser bra ut med en första anblick, men efter att man rotat lite djupare tvingas man slopa casen och fortsätta vara en uttråkad värdeinvesterare.

Det kan finnas skäl för att köpa mer i befintliga innehav, men i vilket bolag? Jag älskar mina innehav och anser de alla är bra investeringar, men jag vill inte sitta tungt i ett P/B case eller ett litet tillväxtbolag. Polaris som jag analyserade senast är en kandidat till att bli ett kärninnehav i min portfölj, jag vore t.o.m. bekväm med en vikt på 20% i detta bolag. Varför köper jag inte? Värderingen uppfyller inte min säkerhetsmarginal eller mitt avkastningskrav, trots att den är förmånlig. Jag har tidigare gjort förhastade beslut och bestämt mig för att sluta göra något som känns halvhjärtat. Halvhjärtade beslut genererar inte överavkastning i längden utan en del tur. Under de senaste månaderna har jag frigjort en stor andel kassa på grund av att många innehav nått rimliga värderingar och för att jag sålt bolag som varit misstag redan vid köptillfället.

Jag klappar mig själv på axeln för att jag lyckats motstå frestelsen att köpa bolag bara för att andra duktiga investerare köpt. Att i vissa fall rygga andra investerare kan vara smart, så länge man har lite hum om vad man köper och vet ungefär vad best/worst case scenarion är. Utan en säljstrategi kan man lätt bränna sig, hårt. Ett legendariskt citat av Warren Buffett hjälper mig i de börstider vi lever just nu:


“I could improve your ultimate financial welfare by giving you a ticket with only twenty slots in it so that you had twenty punches – representing all the investments that you got to make in a lifetime. And once you’d punched through the card, you couldn’t make any more investments at all. Under those rules, you’d really think carefully about what you did, and you’d be forced to load up on what you’d really thought about. So you’d do so much better.”


Ett citat man borde leva efter, utan att göra det allt för extremt. Jag kan godkänna en 50% cashvikt några månader om jag verkligen inte hittar ett köpvärt case. Man borde också ha i åtanke att kronor/euron på ett investeringskonto inte genererar flera kronor/euron (tvärtom faller värdet på pengarna över tid), därför måste man sätta mycket tid på att hitta vackra cases eller alternativt hitta på något annat som genererar en avkastning.

Som tur har jag ett nätverk av nära investerarvänner som lyfter fram potentiella cases man kan analysera tillsammans. Min närmaste sidekick just nu är @RobinBredbacka på Twitter, också en hungrig nykomling på börsen som lär sig snabbt.

En dag i taget, en analys åt gången.

Analys av Polaris – Ett case för WB?

price-polaris

Marknad       USA
Market Cap  5,4miljarder$
P/E (TTM)     21
P/S                1,2


Polaris är marknadsledare för Off-road vehicles (ORV) i Nordamerika och har haft en mycket god utveckling senaste 10 åren. Under 2016 har populäraste modellen (RZR) haft allvarliga problem och produkter returneras just nu i rädslan om att de ska brinna upp. Minst 160 klagomål för brinnande enheter har kommit in, 19 människor har blivit skadade och tyvärr har en enhet orsakat ett dödsfall. Detta är värsta mardrömmen för vilket bolag som helst.

Bolaget
Företaget tillverkar många olika produkter som de säljer till distributörer i över 100 olika länder. Utöver detta bygger de skräddarsydda modeller i flera av segmenten efter kundens behov och har bevisat att de, jämfört med konkurrenter, lyckats möta kraven både kostnadseffektivt och med snabba leveranstider. Utveckling/bygget av ett nytt “powertrain” (dvs. motor & viktigaste delarna som driver ett fordon) för genomsnittsproducenten kan ta över 4 år, för polaris tar det precis under 3 år. Under 2015 minskade de leveranstiden för kärnprodukter från 38 dagar till 10, vilket är en väldigt stor minskning. Det låter onekligen bra, men kan det vara rimligt att anta detta lett till att produkterna inte hinner testas ordentligt och därmed har produkterna haft allvarliga problem i 2016? Delar upp försäljningen nedan.

price-polaris111

Produkter

Off-Road Vehicles
 
står för en klar majoritet av försäljningen. Hit hör RZR samt några andra modeller;  ACE, RANGER och GENERAL. Allt som kan transportera 1-6 personer. Marknaden för ORV har växt kraftigt över många år men minskat en del under 2015 och 2016 på grund av svagare valutor och ekonomisk orolighet. Minskningen syns även i konkurrenternas siffror för åren 2015 och 2016.

price-polaris111222
Den populäraste modellen RZR

Motorcycles är ett segment som lyckats bra för Polaris som satsat på 900+cc modeller. Hit hör VICTORY , INDIAN Motorcycle och Slingshot. Under 2015 har man sett en försäljningstillväxt på över 50% för dessa produkter. Kan kännas som en marknad med hård konkurrens men trots detta tycks produkterna efterfrågas.

price-polaris11122233
Nya modellen Slingshot som lanserades 2014

Global Adjacent Markets introducerades 2011 efter förvärv av bolag som är verksamma på en mer komersiell marknad. Hit hör ett gäng olika produkter för olika områden. Detta segment står för en mycket liten del av försäljningen.

price-polaris11122233242442
Exempel på produkter i segmentet. Hit hör också eldrivna fordon.

Utöver dessa produkter erbjuder bolaget också en app, RiderX Snowtrails. Med hjälp av appen kan adrenalinjunkies/snöskoterförare bl.a. hålla sig uppdaterade om var de bästa ställen att köra snöskoter på finns och få information om väderleksförhållanden.

Finansiellt
Polaris har klart bättre tillväxt och marginaler än konkurrenterna. Jag kommer att jämföra bolaget med Yamaha och Arctic Cat.

price-polaris1112223324244223232

Marginalutvecklingen är mycket stabil medan Arctic Cat kämpar och Yamaha jobbar sig uppåt mot Polaris nivåer. Ser man på försäljningstillväxten kan man säga att hela branschen minskat försäljningen under år 2016. Även om Polaris haft problem i produktionen har inte försäljningen minskat katastrofalt, men bolaget förväntas visa mycket sämre resultat under år 2016 eftersom de kommer dra tillbaka fler RZR modeller i sista kvartalet av 2016. Soliditeten ligger på 38% och har rört sig kring 40% tidigare, vilket är godkänt.

PROFITABILITY Current 3-year avg
Gross margin% 25,0% 27,6%
EBIT margin% 9,3% 13,5%
EBITDA margin% 13,2% 16,5%
OE margin% 5 % 6 %
Net margin% 5,9% 8,6%
ROA% 10,6% 17,2%
ROE% 27,9% 41,9%
ROIC% 18,6% 29,5%
FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 37,36 55,82
Quick ratio 0,40 0,52
Working capital ratio 1,17 1,28
Liquid assets/revenue 2,77 % 3,04 %
LT Debt/equity 58,38 % 51,98 %
Equity ratio 37,94 % 40,53 %

Marginalerna på 3 års average ser naturligtvis mycket bättre ut än om man bara räknar på 2016. Antingen måste man sätta mer vikt på current siffror eller så är det någonting man tror kommer blåsa förbi inom kort, jag tror mer på det sistnämnda. Så brukar det gå till, först känns det som en katastrof som kommer förstöra hela brandet men om 2 år kommer ingen ihåg vad som hände. Man kan dock aldrig veta. Jag gjorde även en jämförelse på R&D kostnader och Marknadsföringskostnader mellan Yamaha och Polaris 2015

Polaris Yamaha
R&D
% of gross profit 12 % 14 %
M&S
% of gross profit 24 % 11 %
RD & MS comb 36 % 25 %
EBIT% 2015 15 % 9 %

Polaris spenderar mer på marknadsföring än Yamaha men har fortfarande en högre EBIT-marginal. Det borde betyda att bolaget har skalfördelar och möjligtvis kan rampa upp både R&D och M&S kostnader för att bibehålla sin ledande marknadsställning, medan Yamaha inte kan spela lika mycket med sina marginaler.

Bolaget planerar att göra sitt största förvärv på 740 miljoner $, Transamerican Auto Parts (TAP) som är ett konglomerat som säljer accessoarer/verktyg för Jeeps och andra större fordon. Hittills vet jag mycket lite om förvärvet men om någon vet kan ni gärna berätta mer.

Andra mål: Öka kvaliten på produkterna med 25% och ytterligare försöka minska leveranstider (leveranstiderna enligt 2015 rapporten, kan ha ändrats i 2016 när man märkt problemen).

Värdering
Bolaget förväntar en tillväxt på 12% CAGR i både omsättning och vinst till 2020. Enligt årsredovisningen 2015 förväntas en omsättning på över 8 miljarder 2020 och en nettomarginal på 10%. Jag gjorde en egen prognos med 11% cagr, 10% nettovinstmarginal, 12% ebitmarginal och hur P/E och EV/EBIT utvecklas med åren. Jag har använt en mer konservativ uppskattning men den kan fortfarande vara för optimistisk. Enligt denna uppskattning ser aktien billig ut. Mycket handlar om hur man tar i tu med problemen förknippade till RZR modellen. Det kan vara svårt att bygga upp förtroendet igen.

Prognos 2015 2016* 2017* 2018* 2019* 2020*
Sales 4719 4389 5238 5814 6454 7164
Net income 455 228 524 581 645 716
EBIT 716 400 629 698 774 860
P/E 12,0 24,0 10,3 9,3 8,4 7,5
EV/EBIT 7,57 13,55 8,62 7,77 7,00 6,30

Ägarbild
10% av aktierna ägs av insiders, det är enligt mig godkänt. Tänker inte gå närmare in på ägarbilden än så. Bolaget ser ut att vara bra skött, i alla fall upp till 2016. Om någon har bättre koll på ägarbilden kan ni också upplysa mig om det.

Sammanfattning

VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E 20,69 13,85
EV/EBITDA 11,72 9,06
EV/EBIT 16,57 11,09
EV/NOPAT 24,73 16,56
P/NOPAT 19,61 13,13

Polaris är marknadsledare tack vare många tydliga orsaker. De borde ha skalfördelar över konkurrenter, de lyckas hålla produktionskostnader låga och leveranserna är de snabbaste i branschen. Även om de inte helt lyckas nå upp till målen 2020 är de ändå undervärderade. Hur stor inverkan kommer RZR skandalen ha på framtida tillväxten? Jag tror att det blåser förbi så länge de kan fixa det dom orsakat. Det är osäkert. Jag ser potential i bolaget och jag har inget emot att någon tar en position. Själv avvaktar jag. När vi närmar oss 70$ kan jag tänka mig att ta en position.

Äger inte aktier i bolaget.

Hur kan man hjälpa grannen?

grannen

Tror många känner igen sig, antingen som Martin eller som grannen. Grannen gör egentligen aldrig fel, han har ingen kunskap men han visar ett intresse och litar på att Martin kan hjälpa. Ansvaret ligger nu på Martin, förutsatt att han gått med på att hälla upp en stänkare och hjälpa. Hur kan han då gå till väga? Vi börjar med de sämsta alternativen.

Dåligt alternativ 1 (utfall: Martin Capital)
Martin påstår att han är börshajen som aldrig gör misstag. Han vill förvalta grannens pengar mot en årlig avgift. Klargör ingenting om strategi eller risker. Grannen är skeptisk och frågar varför Martin inte vill lära honom att förvalta sina egna pengar. Naturligtvis säger Martin att det är så gott som omöjligt för grannen att bli lika duktig. Grannen ger upp och sätter sina pengar i Martins händer.

Pros/Cons:
+
Han sparar tid
+Möjligt att Martin är duktig
Betalar en årlig avgift oavsett utveckling
Kan aldrig vara säker på att Martin gör ett bra jobb
Ingen kunskap om risken i aktier
Riskerar sin vänskap med Martin

Dåligt alternativ 2 (utfall: RyggarN)
De slår sig ner och Martin börjar omedelbart berätta om sina egna innehav. Han uppmanar grannen att köpa samma aktier eftersom de garanterat kommer ge honom en god avkastning. Martin klargör ingenting om strategi eller risker. Grannen stirrar imponerat på Martin och vill öppna ett investeringskonto. Vad är nu bättre än att få köpa sina första aktier och se dem skjuta i höjderna?

Pros/Cons:
+
Han sparar tid
+
Möjligt att Martin gjort bra investeringar
Kan aldrig vara säker på att Martin gjort bra investeringar
Ingen kunskap om risken i aktier
Riskerar sin vänskap med Martin

I båda alternativen utsätter sig grannen för risk han inte har någon aning om, dessutom lär han sig ingenting. Hur frekvent alternativ 1 är i verkligheten har jag ingen aning om, men det händer sig garanterat. I båda casen riskeras tilliten eller i värsta fall vänskapen. Kom ihåg att grannen vet 0, nada, ingenting om aktier. Som nästa går jag igenom två bättre alternativ. Utfallen beror på grannens preferenser, tid och nivå av riskaversion.

Bra alternativ 1 (utfall: fonder)
Martin frågar vad grannen redan vet om aktier, i detta fall vet grannen ingenting. Följdfrågan bli hur mycket tid grannen har att sätta på att lära sig. Grannen har väldigt lite tid, har är en whiskey-entusiast och sätter mycket tid på sin hobby, under kvällen vill han bara dricka och se ut över stan. Han har dock sparat en hel del pengar som han vill sätta i arbete. Martin berättar kort om hur aktiemarknaden fungerar, visar hur man lätt och billigt kan exponera sig mot börsen och berättar om risken i de olika alternativen. Martin ger grannen litteratur om fonder och aktier som han kan läsa om han har tid. Slutligen påminner Martin grannen om att det finns en risk att fonderna tappar mer än 50% i värde. Grannen öppnar ett investeringskonto tillsammans med Martin och köper en billig fond eller två.

Pros/Cons:
+Grannen vet ungefär hur aktiemarknaden fungerar
+Han har fått se på alternativ
+Riskerna är solklara för honom
+Han har böcker att läsa om han vill veta mer
+De kan fortfarande vara vänner om investeringarna går åt skogen
+Han sparar tid

Bra alternativ 2 (utfall: stockpicking)
I detta fall svarar grannen att han har gott med tid och vill lära sig allt. Han har tröttnat på smaken av whiskey och därmed tappat entusiasmen. Martin börjar med att lära honom samma saker som i ‘Bra alternativ 1’. Sedan berättar han om hur mycket tid grannen kan förvänta sig att sätta på att läsa om stockpicking för att börja förstå sig på finansiella rapporter och olika strategier. När grannen vet vad han kan förvänta sig börjar Martin förbereda en plan för grannen, hur han på bästa vis kan börja välja ut aktier själv. En plan kan se ut såhär:

Steg 1. Grunder i bokföring/redovisning
Steg 2. Tolkning av siffror (nyckeltal, historik m.m)
Steg 3. Läs på om olika strategier
Steg 4. Läs studier
Steg 5. Testa en strategi som känns logisk och bekväm (Martin har piskan nära)
Steg 6. Köp aktier
Steg 7. Repetera Steg 1-4 och 6 (kan finnas skäl till att repetera steg 5)

Pros/Cons:
+Grannen vet ungefär hur aktiemarknaden fungerar
+Han har fått se på alternativ
+Riskerna är solklara för honom
+De kan fortfarande vara vänner om investeringarna går åt skogen
+Han vet ungefär vad som krävs för att lära sig
grannen kommer troligtvis kvävas under Martins hög av böcker

Jag är ingen certifierad rådgivare men har själv lärt mig grunderna enligt ‘Bra alternativ 2’. Naturligtvis hoppade jag och försökte ta genvägar i stegen. Önskar att jag följt stegen ett åt gången.