Värdeinvestering – En introduktion till fundamentala analyser

“Jag har äntligen läst på lite om aktier och sett hur långsiktiga investerare tjänat en massa pengar genom att köpa undervärderade bolag. Hur skall jag komma igång?” Fastän man behärskar grunderna i redovisning eller bokföring kan verktygen för en fullständig analys kännas avlägsna. Jag ville veta hur man utför en vettig analys och en enkel mall skulle ha […]

Kort update

Det börjar vara ett tag sedan jag skrev ett inlägg. Jag tog ett beslut om att vara ledig en hel sommar, d.v.s. att inte jobba alls utan ladda batterierna ordentligt och ta tag i studierna igen efter sommaren. Nu när skolan har börjat igen märker jag att en ledig sommar var precis vad jag behövde. Mitt kassaflöde har dock varit negativt under hela sommaren och det kommer det vara fortsättningsvis en tid framöver, däför varit tyst på bloggen och twitter. Jag har läst ekonomi och investeringsrelaterade böcker och scrollat genom twitterflödet dagligen men något mer än så har det inte blivit.

Böcker jag läst under sommaren:
The intelligent investor
The armchair economist
What the most successful people do before breakfast 

För dom som använder eller vill använda excelfilen jag har i alla mina analyser har jag gjort en version som också innehåller lite handledning i hur man använder den.

Nytt i valueanalysis:
F-score
Z-score
Fläder-score (lol)
Misc. (Revenue / employee, etc)

Nya versionen hittar ni här:
https://www.dropbox.com/s/qv5thwl7q0w6drb/Valueanalysis_3.0%20with%20guide.xlsx?dl=0

Valueanalysis

 

Medelvägen gästbloggar: Ambia Trading Group – Analys

I sin senaste analys om StrongPoint nämnde Fläderblom mig. Vi fick kontakt med varandra genom Shareville eftersom att vi har haft intresse för liknande typer av bolag och för att har ett liknande typ av tänk vad gäller investeringar. Följ oss på Shareville här: Fläderblom och Medelvägen. Fläderblom har ett brinnande intresse för att lära sig och jag är övertygad om att han har en lysande framtid på börsen. Han är urtypen av börsnörd som gärna spenderar en fredagskväll med att läsa årsredovisningar i kontanthanteringsföretag och skriva om börspsykologi. Därför, när han frågade om jag har lust att skriva om mitt senaste köp, tackade jag självklart ja.

Vanligtvis sker mina investeringar i företag med ledande varumärken och hög avkastning på kapital, och Ambia blir då lite av ett undantag. I denna investering har jag mer än i andra fall ”tagit rygg” på en mycket skicklig aktivist och fokuserar mindre på vad som utmärker bolagets verksamhet. Tesen är i korta drag att Peter Gyllenhammar kan hjälpa till att ordna billigare finansiering som gör att ett positivt rörelseresultat blir vinst, vilket kommer uppvärdera aktierna. Denna placering blir därför mer att klassificera som ett kortsiktigt spekulationsinnehav än en regelrätt, långsiktig, investering i kvalitetsbolag. För att hänga med kan det vara klokt att ha bolagets senaste bokslut vid sin sida.


Översikt

Börsvärde: 41mkr
Omsättning: 859mkr
EBIT(jus): 7,6mkr
EV/S: ~ 0,11
EV/EBIT(jus): ~12,6
Potential uppsida vid lyckad omstrukturering: >100 %.


Ambia Trading Group och struktureringsarbete efter större förvärv

Bolaget i fråga, Ambia Trading Group, är ett riktigt nano-cap bolag som handlas på Aktietorget. Eftersom att det är ett riktigt litet bolag uppmärksammar jag alla på att kurserna kan svänga kraftigt från dag till dag, och att det kan vara svårt att komma ut en position eftersom att likviditeten är så riktigt riktigt låg. Dessutom framstår risken i allmänhet som skyhög i denna typ av placering.

Bolaget noterades under senvåren 2014 som ett bolag med två verksamheter. En butiksverksamhet som skulle kunna beskrivas som ett Clas Ohlson junior med inriktning mot jakt och fiske, samt en partihandel med kapitalvaror. Under mitten av 2015 förvärvar man Isolda och Selector Logistik som tillför ca 500mkr i omsättning till koncernen. Man väljer under början av 2016 att dela ut butiksverksamheten till aktieägarna för att renodla Ambia till ett distributions- och lagerföretag.

Idag har man således verksamhet inom distribution av förbrukningsvaror, hemelektroniska produkter och partihandel samt distributions- och lagerverksamhet. Verksamheten är under omstöpning och det pågår ett omfattande omstruktureringsarbete. Exempelvis är ekonomistyrningen i Isolda hemtagen från att tidigare varit outsourcad, och Netpacts lager och distribution sköts numera av Selector Logistik. Om man ska tro VD Marcus Andersson kommer detta ge breda synergieffekter. Inte ett helt ologiskt antagande eftersom att man med en bättre ekonomistyrning och gemensam logistik bör bedriva affärerna effektivare.


Lågt börsvärde och aktivistinvestering

Bokslutskommuniken för 2016 visade att bolaget under 2016 hade en omsättning på runt 860mkr med en förlust om 0,4mkr. Så, den klassiska frågan, vad gör bolaget intressant ur ett kortsiktigt investeringsperspektiv? Om bolaget lyckas med sin omstrukturering är priset mycket lågt. Bolagets börsvärde är låga 41 msek (aktiekurs: 15,8). Balansräkningen är inte den vackraste och bolaget är inte heller ett sådant företag som typiskt förknippas med att handlas till en premievärdering. Trots detta, förefaller priset som lågt. Jag misstänker att balansräkning ser sämre ut än vad den egentligen är och att det är en anledning till att priset är så lågt. En låg värdering kan även bero på att bolagets informationsgivning har varit av låg kvalité, något som gett bolaget en allvarlig erinran. Exempelvis är hemsidan fortfarande väldigt dåligt uppdaterad, och jag har haft problem med att få fram exakta antal aktier ägda för VDn utan externa källor. Tidigare rapportering har varit undermålig och bristfällig, därtill finns ännu inte en uppdaterad årsredovisning med noter.

Detta verkar dock inte ha hindrat Peter Gyllenhammar att köpa på sig en hel mängd med aktier över börsen. Denne man är förknippad med att plocka fram värden ur balansräkningar och är en mästare på att få ordning på ett bolags finansiering. Peter Gyllenhammar är en skicklig investerare som porträtteras i boken ”Hur tolv privata investerare blivit miljonärer” av Guy Thomas. Därtill har Värdebyrån skrivit ett mycket intressant inlägg om mannen. Dessutom kan Jordholmens inlägg om honom rekommenderas.

Citat som sammanfattar PG, från Värdeyråns inlägg:

Något som varit en nyckel i flera av de bolag Gyllenhammar investerat i är att de – eller delar av koncernerna – arbetat med negativt rörelsekapital. Gyllenhammar har styrt om användningen av ”floaten” och har på det viset tagit fram stora värden. Han har även ofta tagit kontroll i bolag och helt enkelt sålt av tillgångar som värderades betydligt lägre av marknaden än vad de i praktiken var värda.

PG har i Ambia tagit en position om 12% i bolaget. Han är därmed andra största ägaren efter VD Marcus Andersson med 27,3%. Med 12% har han därmed fått en maktfaktor i bolaget och han välkomnas av VD och styrelsen som gärna ser ett samarbete. Om han har börjat med det som han gör bäst, införa förändringar som tar fram värden, är inte klart. Vad han siktar på att göra är inte heller klart. Jag tippar på att han först hjälper till att ordna en billigare finansiering samt att han önskar sälja av vissa tillgångar som finns i bolaget.


Factorisering av kundfordringar och finansiering

Från senaste rapportering, q4 2016, framgår att man factoriserar sina kundfordringar. I Ambias fall lånas pengar från ett finansbolag och kundfordringarna används som säkerhet för lånet. Detta ger likviditet men eftersom att säkerheterna inte är de bästa och dessutom måste återkrävas individuellt medför finansieringslösningen höga räntekostnader. I praktiken är dock lösningen en nödvändighet för Ambia då man i princip saknar andra bokförda tillgångar att använda som säkerhet, och att man utan denna factorisering skulle sakna nettokassa och troligen tvingats göra en nyemission (något som SVD Börsplus tycker bolaget behöver). Vidare, som jag förstått det typiska tillvägagångssättet vid denna typ av belåning, är det vanligt att finansbolagen kräver att man belånar samtliga kundfordringar och tar det fulla beloppet som lån. Stämmer det har bolaget troligtvis en större kassa än nödvändigt och som skulle kunna användas till annat, samtidigt som den då medför kostar skyhöga räntekostnader. Detta kan något vara som PG har i siktet.

Lyckas man sänka factoriseringsgraden eller få bättre villkor kan räntekostnaderna sjunka kraftigt. På denna punkt har man redan aviserat om att man har omförhandlat och förhandlar om belåningsavtalen,  vilket man uppskattar kan sänka räntekostnaderna med 2msek årligen. Om man dessutom på något sätt skulle kunna ersätta de kortfristiga lånen med långfristiga lån med lägre räntor, är det troligt att finansnettot kan förbättras kraftigt vilket skulle ge en välbehövlig skjuts till sista raden. Detta eftersom att finansnettot är negativt på 8,6msek och slukar hela rörelseresultatet och mer därtill. Kanske skulle någon typ av garanti utfärdad av PGs bolag för långfristigt banklån till Ambia vara ett alternativ, där PGs bolag tar en företagsinteckning i kundfordringarna som säkerhet för garantin och garantiåttagandet. På så sätt får PGs bolag samma säkerhet som nuvarande finansbolag, men kraftigt sänker Ambias räntekostnader.

Om räntenettot kan sänkas, i kombination med att omstruktureringsarbetet är någolunda lyckad, är det troligt att sista raden betydligt förbättras. Om det sker är inte långt bort att anta att marknaden värderar upp aktien eftersom att vinsten då troligen skulle kunna växa kraftigt och fort. Marknaden, och börsen generellt vad gäller mindre bolag, tenderar nämligen att lägga större vikt vid låga P/E-tal än låga EV/EBIT, trots att det senare säger mer om priset på rörelsen än vad det första nyckeltalet gör. För en förklaring av P/E och EV/EBIT, se denna utbildningsserie, här och här.

Vid förvärvet av Isolda och Selector bokade man in negativ goodwill hänförligt till vissa anläggningstillgångar, uppgående till drygt 9mkr. Det är vidare troligt att förvärvet medförde ytterligare dolda, exempelvis redan avskrivna, tillgångar som kan säljas. Med tanke på att Isolda har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Danmark är det inte helt otroligt att det kan finnas vissa tillgångar som kan säljas men som inte syns på balansräkningen.  Även detta kan vara något som PG kollar på.


Enterprise Value och värdering

Med kassa om 19,2msek och räntebärande skulder om 74,2 msek är bolagets EV 96mkr. Detta på ett bolag med en omsättning på 860msek. Av resultaträkningen framgår att EBIT uppgick till 3,6msek. Ur bolagets bokslutskommunike anger VD att dotterbolaget Isolda har belastats med engångskostnader hänförligt till bland annat skärpta regler för inkurans i varulagret om 4msek. Nya rutiner har införts för att undvika framtida upprepning. Justerad EBIT för helåret ger då 7,6msek och ett EV/EBIT på ~12,6 (här har minoritetens andel i EBIT inte beaktats). EV/S är ~0,11.

De finansiella målen fram till slutet av 2018, dvs för två år, anger att omsättningen ska öka med 15% per år, att EBIT ska uppnå 3%, att soliditeten ska uppgå till 35% samt att balanslikviditeten ska uppgå till 130%. Det är ambitiösa mål, särskilt soliditets- och likviditetsmålen då de idag ligger på låga ~9% respektive 73%. Balansräkningen är med andra ord löntunn men så länge priset på bolagets produkter (och därmed lager) inte snabbt sjunker bör den inte utgöra en alldeles för stor fara, i vart fall inte på en kortare sikt som är placeringshorisonten. Med en förändrat finansiering löses balanslikviditeten lätt.

Även om PG inte skulle vidta några särskilda speciella ”aktivistlösningar” ter sig rörelsen som billigt om man kan börja närma sig sina kortsiktiga finansiella mål. I den övre tabellen har jag antagit att nuvarande omsättning är stilla med olika antaganden om EBIT. I den undre har omsättningen fått växa 15% per år med olika antaganden om EBIT. Idag ligger EBIT%, med justering för engångskostnader, på ~0,9%. Nettoskulden antas oförändras under tiden och minoritetsintressen har inte beaktats.

Omsättning 859 859 859 859 859 859 859
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 3,4 7,7 8,6 12,9 17,2 21,5 25,8
EV/EBIT 27,9 12,4 11,2 7,5 5,6 4,5 3,7
15% oms.ök. 2 år.
Omsättning 1136 1136 1136 1136 1136 1136 1136
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 4,5 10,2 11,4 17,0 22,7 28,4 34,1
EV/EBIT 21,1 9,4 8,5 5,6 4,2 3,4 2,8

Om bolaget med andra ord kan närma sig en rörelsemarginal om 2% ter sig bolaget som billigt. Grön färg markerar när bolaget skulle handlas till under EV/EBIT 6. Närliggande bolaget DistIT har en omsättning på ~1,5mdkr, en rörelsemarginal om 3,4%, EV/EBIT på ~15,5 med en EV/S på ~0,53 (q4 2016). Relativt Ambia har DistIT en värdering som är mellan 3-5 gånger högre. Självklart har DistIT helt annan historik med stabil intjäning, något som ”nya” Ambia inte har vilket självklart förtjänar en högre värdering. Glappet ter sig dock något väl stort.

Sammanfattning

Caset är inte glasklart men inte heller helt grumligt. Ett lyckat omstruktureringsarbete med bättre finansiering skulle förbättra sista raden, och med Peter Gyllenhammar som ny större ägare är det troligt att bolaget får välbehövlig hjälp. Ett lågt pris med en låg relativvärdering gör att jag känner att caset har möjlighet att ge en bred möjlig uppsida.

Skribenten är aktieägare i bolaget.

Följ honom på shareville och på twitter (@8thwound).

StrongPoint – Analys

strongpoint-logo


Marknad        Norge
Market Cap   709 MNOK
Aktiepris       15,70 NOK
EV/3EBIT        11   (3-års avg. EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
EV/EBIT          7     (2016 EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
P/S                    0,6
Fair value      20-28 NOK

FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 27,57 15,66
Quick ratio 0,90 0,76
Working capital ratio 1,24 1,10
Liquid assets/revenue 5,98 % 3,42 %
LT Debt/equity 11,88 % 17,33 %
Equity ratio 48,63 % 44,32 %
PROFITABILITY (justerat för nedskrivning av goodwill) Current 3-year avg
Growth% -2,3% 18,0%
Gross margin% 48,9% 48,2%
EBIT margin%  9,1% 5,8%
EBITDA margin% 14,1% 11,1%
OE margin% 10 % 3 %
Net margin% 6,6% 4,5%
ROA% 11,3% 7,2%
ROE% 23,2% 16,0%
ROIC% 21,7% 13,8%

Ett stort tack till Simon (@8thwound på Twitter) som grävt fram detta bolag. Den som ännu inte följer Simon: gör det.

Bolaget

StrongPoint hjälper huvudsakligen företagskunder (inom dagligvaruhandel) med kontanthantering och optimering av övrig butiksverksamhet t.ex. genom digitala prisetiketter och andra lösningar som ökar behagligheten för konsumenten och konstnadseffektiviteten för kundföretagen. Bolaget tillverkar också produktetiketter.

Affärsidé

Affärsidén är att hjälpa företag med kontanthantering och erbjuda en rad andra innovativa produkter som förbättrar shoppingerfarenheten och sparar på kostnaderna för kundföretagen.

Produkterna

strong3
StrongPoint Annual report 2016

Försäljningen är indelad i tre segment:strong1strong2

Proprietary Technologies (51%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 372,3 303,3
Service 207,3 178,2
Intäkter totalt 579,6 481,5
EBITDA 80,5 46,6
EBITDA-margin 13,90 % 9,70 %

Kärnverksamheten går bra i bolaget och produktportföljen i detta segment säljer. Försäljningen och marginalerna ökar, lägg dessutom märke till att en stor del av försäljningen är serviceintäkter, vilket jag tolkar som en bra sak för hållbar intjäning.

Till proprietary technologies hör en rad olika produkter för kontanthantering och säkerhet. Det finns två underkategorier för proprietary delen: Retail och Cash Security.

Retail


Cash management
strong4


Click & collect (ny produkt, Axfood beställt 7 st)

strong5


Select & collect

strong6


Self-checkout

strong7


 

Cash Security


Cash-In-Transit (för transport av kontanter)strong8


ATM Security (produkter för bolagets ATM-lösningar)strong9


Retail Cash (likadana produkter som tidigare Cash Management)


StrongPoint erbjuder många olika produkter och lyckas med att få produkterna att gå hand-i-hand med varandra. När man fått insålt en produkt kan man tänka sig att det är lätt att sälja in en annan produkt i ett senare tillfälle.

3rd Party Technologies (33%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 276,6 390,4
Service 100 114,1
Intäkter totalt 376,5 504,5
EBITDA 30,9 39,4
EBITDA-margin 8,20 % 7,80 %

3rd Party Technologies består av återförsäljning för olika IT-lösningar. Hit hör några produkter men den populäraste är Pricers digitala prisetiketter.

strong11

Till detta segment hör också övervakningskameror.

Intäkterna minskade rejält i 2016 eftersom man ingått ett större ramavtal med Brunnpris i december 2015 om större etikettleveranser. En del levererades men de flesta butikuppstarterna blev uppskjutna till 2017, det betyder att intäkterna kommer redovisas först under detta år (2017).

Labels (16%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 179 185,5
Service 0 0
Intäkter totalt 179 185,5
EBITDA 18,2 22,7
EBITDA-margin 10,20 % 12,20 %

strong12

Labels hade i början av 2016 två stycken produktionsanläggningar som under Q4 blev flyttade till en helt ny lokal i Malmö i samband med en nyinvestering. Under Q4 blev StrongPoint Labels de första i Norden att köpa HP Indigo 8000,  en ny etikettmaskin som förväntas dra ner på framtida kostnader.

Labels står för en liten del av försäljningen men det ser ut som att man försöker satsa även i detta segment.

Marknaden

Kontanter är fortfarande en stor del av medlen man betalar med i Europa och även på andra sidor världen. Spontant ser det ut som att StrongPoing har en enorm marknad att erövra, men man bord inte glömma bort att det finns konkurrenter. Trots konkurrens visar StrongPoint goda vinstmarginaler.

I slutet av 2016 förvärvde man PYD Seguridad S.L. i Spanien, ett bolag som man haft samarbete med tidigare. Efter en snabb koll ser det ut som att förvärvet var relativt billigt sett till tillväxten. Bolaget förväntas omsätta 3 500 000€ i 2017 och visa en vinst på 200 000€. Syftet med det spanska förvärvet är att bygga upp företaget likadant där som man gjort i norden.

Risker
Medelvägen (Simon) skrev en bra kommentar om möjliga risker i bolaget:
strong13

Finansiellt

Vinstutveckling har varit svajigt de senaste 10 åren men fria kassaflöden har varit positiva 10/10 år. Detta beror på att man stundvis haft nedskrivningar av goodwill. Förvärvsmål har visat sämre resultat än man förväntat, därav lägre förväntningar på framtida intjäning -> nedskrivning. Jag har justerat EBIT och NET EARNINGS med nedskrivningen eftersom jag inte ser det som återkommande eller allt för betydande för mina förväntningar på framtida fria kassaflöden.

strong10

FCF följer omsättningen vilket alltid är tillfredställande. Om man ser på hur sista raden har utvecklats jämfört med FCF ser man hur stor inverkan goodwill-nedskrivningarna haft på resultatet.

strong14

Värderingen

VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E (justerat) 7,21 12,85
EV/EBITDA 4,30 5,96
EV/EBIT (justerat) 6,66 10,91
EV/NOPAT 8,76 14,36
P/NOPAT 9,13 14,97
P/OE 5,32 15,90
P/FCF 5,30 10,32
EV/FCF (unlevered) 4,53 8,51
Earnings yield% (greenblatt) 15 % 9 %
P/S 0,63
P/tB 4,69
P/B 2,21
Dividend yield 2,81 %
Payout ratio FCF (avg) 31,4%

Det ser väldigt billigt ut i mina ögon bara med att kolla på multiplarna och sedan blicka över hur verksamheten ser ut. Kom ihåg att jag justerat EBIT och Earnings med nedskrivningarna.

Vi tar värderingen ett steg längre och slår upp DCF-analysen. Jag tycker bäst om att använda DCF-analysen när jag vill veta vad bolaget är värt om man antar en 0% framtida tillväxt (samma FCF alla år i framtiden). Välkommen Pessimist-Paulina.

Avkastningskravet kan justeras uppåt om man tycker att bolagsrisken är stor.

Pessimist-Paulinas antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 0 %
Följande 2 åren 0 %
Evighetstillväxt 0 %
Fria kassaflöden (3-års genomsnitt) 69 MNOK

strong15

Med ett avkastningskrav på 10% och en framtida tillväxt på 0% ser det rimligt värderat ut. Intressant! Vi välkomnar Optimist-Ove, vad har han för antaganden om framtiden?

Optimist-Oves antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 16 %
Följande 2 åren 10 %
Evighetstillväxt 2 %
Fria kassaflöden (3 års genomsnitt) 69 MNOK

strong16

Optimist-Petter tror att StrongPoint kommer växa i samma takt som förut några år framåt (16% senaste 5 åren) och sedan växa i takt med inflationen. Med dessa antaganden är bolaget kraftigt undervärderat (50% MOS).

Enligt Pessimist-Paulina är bolaget värt kring 15,70 NOK som priset nu ligger på.
Enligt Optimist-Ove är bolaget värt kring 33,60 NOK.

Jag tror på varken Paulina eller Ove men jag ligger någonstans mellan dem.

Enligt Fläderblom ligger bolagets fair value mellan 20 och 28 NOK.



Jag äger aktier i StrongPoint.

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything (Del 2)

Nyckeltal

I del 1 gick jag igenom de vanligaste nyckeltalen. Som näst visar jag några mer avancerade men mycket viktiga nyckeltal i aktieanalyser. Några av dessa nyckeltal kan vi kalla “aktivistiska nyckeltal”, d.v.s. vi tittar ur en förvärvares synvinkel. “Vad kommer det kosta mig att köpa HELA bolaget?”, för att kunna svara på den frågan behöver vi veta Enterprise Value.

Enterprise Value (EV)

När vi t.ex. räknar ut P/E, där “P” står för aktiepris eller marknadsvärde, så har vi inte räknat med att bolaget också har skulder man måste betala nångång i framtiden. EV iakttar skulderna i marknadsvärdet, man vill med andra ord veta det skuldfria priset för ett bolag. EV kan räknas på flera sätt, jag visar ett enkelt och ett mer korrekt sätt att räkna.

Enkelt (den jag använder i de flesta bolag)
Marknadsvärde + räntebärande skulder – kassa & bank

Korrekt (minoritetsintressen & preffar är oftast värderade till 0, därför används denna sällan)
Marknadsvärde + räntebärande skulder + minoritetsintressen + marknadsvärde av preferensaktier – kassa & bank 

Voilà! Nu vet du vad bolaget kostar skuldfritt, men precis som i P/E-talet måste vi ställa EV mot en annan komponent för att förstå oss på värderingen.


Del 2:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%



EV/EBIT (Enterprise value / earnings before interest and taxes)

EV/EBIT är troligen det mest använda nyckeltalet under kategorin kapitalstrukturneutrala nyckeltal. Varför man använder EBIT istället för vinst efter skatt är för att man vill veta hur bolagets kärnverksamhet presterar. Vi exkluderar räntor (och andra finansiella poster för den delen) för att EV redan räknar med att bolaget blir skuldfritt. Skatterna exkluderas för att de är varierande av sin natur och har politiska faktorer som påverkar hur mycket skatt som sist och slutligen skall betalas från år till år. På detta vis kan man mer rättvist jämföra bolag sinsemellan.

Det finns goda argument för att EV/EBIT är en bättre multipel än P/E, främst för att man iakttar kapitalstruktur och vinster som ger en mer verklig bild av hur bolaget opererar. EV/EBIT är lättare att använda för att jämföra bolag över flera branscher jämfört med EV/EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), för att EBIT tar hänsyn till avskrivningar & nedskrivningar (som varierar signifikant mellan branscher).

Om EV/EBIT-multipeln är högre än P/E-talet beror det delvist på att skuldsättningen är hög. Hur hög multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror på hur stor skatterna och räntekostnaderna är.

Om utfallet blev motsatsen, d.v.s. att EV/EBIT-multipeln blev mindre än P/E-talet, så är skuldsättningen låg medan EBIT oftast är större än E (Earnings after tax). Hur låg multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror åter igen på storleken av skatterna och räntekostnaderna.

Aktiefokus om EV/EBIT

EV/EBITDA (Enterprise value / earnings before interest, taxes, depreciation and amortization)

Kommer inte att gå igenom EV/EBITDA på djupet men multipeln kan användas när man jämför bolag inom samma bransch eller i bolag var man ännu inte gör vinst på sista raden.

Problemet med EV/EBITDA ligger i att avskrivningar och nedskrivningar i långa loppet är kostnader även om de inte direkt nödvändigtvis dras ur kassan.  EBITDA kan kortsiktigt visa bolagets kassaflöden men man måste komma ihåg att D&A är en summa som nångång måste dras från kassan. Maskiner, fordon, byggnader m.m. är tillgångar som måste ersättas eller repareras för att bibehålla intjäningsförmågan.

EV/EBITDA-multipeln blir vanligtvis mindre än P/E-talet!

EV/NOPAT (Enterprise value / Net operating profit after tax)

Net operating profit after tax:
EBIT * (1 – tax%)

För att göra nämnaren i EV/EBIT mer rättvis multiplicerar vi EBIT med (1 – skattesatsen). Detta kan man göra med att kolla upp bolaget i morningstar och tar ett genomsnitt av skattesatsen bolaget haft de senaste 5 åren.

Nu har vi rörelsevinsten efter skatt istället för rörelsevinsten rakt av. Finns fortfarande argument för att lämna bort skatten helt och hållet men jag anser ändå att skatten är något vi borde inkludera för att få en rättvisande siffra. Skatt betalas alltid på vinst men frågan är bara hur stor den reala skattesatsen blir.

Personligen tycker jag EV/NOPAT är den bästa versionen av EV-multiplarna. Känns som att NOPAT är det närmaste man kan komma den sanna vinsten för rörelseverksamheten.

P/FCF (Price / free cash-flow)

Free cash-flow:
EBIT (1-tax rate) + (depreciation) + (amortization) – (change in net working capital) – (capital expenditure)

Capital expenditures består av:
Maintenance CapEx – reparation och ersättning av materiella anläggningstillgångar
Growth CapEx – investeringar i nya materiella anläggninstillgångar

(man kan få ett estimat på andelen growth CapEx med att subtrahera D&A från summa CapEx)

FCF eller fria kassaflöden är det kassaflöde som blir över till bolaget att allokera (investera/dela ut/återköp egna aktier). I snabbt växande bolag är FCF ofta en negativ siffra, detta p.g.a. en expansionfas var capital expenditures blir högt (bolag måste investera i nya tillgångar för att växa – growth CapEx). FCF-multiplar kan användas för bolag som passerat expansionsfasen och börjat generera överlopps kassaflöden efter att man subtraherat maintenance CapEx.

Fria kassaflöden är de pengar som aktieägarna “får”. Inom investering pratar man om att ett bolag är värt så mycket som alla framtida fria kassaflöden diskonterade tillbaka till denna dag.

ROIC% (Return on invested capital)

Return on invested capital:
NOPAT / (Total assets – current liabilities)

ROIC% visar hur bra bolaget är på att investera nytt kapital. Om ROIC% är lågt betyder det att bolaget har problem med att göra lönsamma investeringar. Ett bolag som kan bibehålla en hög ROIC% i sin verksamhet investerar gärna i organisk tillväxt, d.v.s. investerar pengar i sin kärnverksamhet över något annat så länge det är det lönsammaste alternativet. Om ett förvärv förväntas ge högre avkastning på investerat kapital än en organisk investering så kommer bolaget naturligtvis välja alternativet som ger högre ROIC%.

Riktlinjer
< 8%        –    Svagt
8-15%      –    Neutralt
> 15%      –    Starkt

Payout Ratio% (Dividend paid / FCF)

Denna är ganska straight-forward. Hur stor del betalar bolaget ut av sitt fria kassaflöde? Siffran visar förmågan att betala ut dividender till aktieägarna. Man vill gärna se en rimlig andel, som känns hållbar för företaget. Ett bolag som höjt dividenden år efter år vill naturligtvis fortsätta likadant för att tillfredställa aktieägarna. På grund av detta är det viktigt att hålla koll på payout ratio. Om bolaget höjer dividender år efter år men inte kan öka sitt FCF kan det bli problematiskt i framtiden, och i värsta fall måste bolaget börja finansiera utdelningen med lån.

Riktlinjer
< 70%      –     Godkänt
> 70%      –     Kolla utvecklingen, är det hållbart i längden?


Kommentera gärna om ni vill se fler nyckeltal!

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything. (Del 1)

Nyckeltal

Har man ingen koll på nyckeltal kan man heller inte utföra vettiga fundamentala analyser. För att lyckas som en långsiktig investerare måste man alltså veta vad man betalar för. Genom att se på nyckeltal får du information om hur lönsamt ett bolag är och hur mycket du betalar för bolagets vinster och tillgångar. Framförallt får du en bild av vad marknaden tycker om bolaget. Jag kommer att gå igenom några av de viktigaste nyckeltalen.

Kom ihåg att jämföra nyckeltal med bolag inom samma bransch.


Del 1:
P/E
P/B
P/S
ROE%
Equity Ratio%
Current Ratio
Interest Coverage


P/E (Aktiepris / vinst per aktie)

Det populäraste nyckeltalet. Den visar helt enkelt hur många gånger vinsten du betalar. I teorin betyder P/E 10 att du får tillbaka dina pengar på 10 år om vinsten inte förändras. Kan också ses som att du tjänar 10% på din ursprungliga investering per år. P/E-talet säger också en hel del om marknadens förväntningar.

Riktlinjer
P/E < 10        –     Låga förväntningar
P/E 10-15      –    Neutrala förväntningar
P/E > 15        –     Höga förväntningar

När jag använder P/E brukar jag använda mig av 2- eller 3-års genomsnitt på vinsterna för “E”. Speciellt om vinsterna varierar mycket.

Undvik detta nyckeltal i bl.a.:
Fastighetsbolag (värdeförändringar i fastigheter ger en felaktig bild på intjäning)
Investmentbolag (värdeförändringar i värdepapper ger ostabila vinster)

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/E < 15
10-års P/E genomsnittet för stockholmsbörsen ligger på 14.

P/E för olika branscher

P/S (Aktiepris / omsättning per aktie)

P/S är ett nyckeltal jag sällan har behov av att använda. Om man jämför bolag som inte gjort vinst än kan det vara nödvändigt att kolla på P/S, eftersom det inte går att räkna på vinster eller få fram någon räntabilitet. Men det är definitivt bra att hålla P/S-talet på minnet.

P/S för olika branscher

P/B (Aktiepris / eget kapital per aktie)

Eftersom eget kapital är den post i balansräkningen som tillhör aktieägarna kan det vara intressant att ta reda på hur mycket man måste betala för detta. För bra och lönsamma bolag får man oftast betala mer än 2ggr eget kapital (P/B > 2),  medan sämre bolag med förtvinande lönsamhet kan handlas till mindre än 1,5ggr eget kapital (P/B < 1,5). Vad marknaden bestämmer för P/B beror mest på hur bra bolaget är på att öka det egna kapitalet genom vinst.

Riktlinjer
P/B > 3        –    Höga förväntningar / bra avkastning på EK
P/B 1,5-3     –    Neutrala förväntningar / medioker avkastning på EK
P/B < 1,5     –    Låga förväntningar / dålig avkastning på EK

P/B kan i princip användas för alla branscher. Men viktigt ta reda på varför vissa branscher har högre eller lägre P/B än andra. Kolla också upp P/tB-talet, den står för price-to-tangible-book d.v.s. pris mot eget kapital exkl. immateriella tillgångar.

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/B < 2

P/B för olika branscher

ROE% (Vinst efter skatt / eget kapital)

ROE (return on equity) visar bolagets räntabilitet på eget kapital. Ju större siffra desto snabbare växer det egna kapitalet i bolaget. ROE% är en bidragande faktor till P/B-multiplarna.

Riktlinjer
< 8%      –    Dålig räntabilitet
8-15%    –    Neutral räntabilitet
> 15%    –    Bra räntabilitet

ROE% för olika branscher

Equity Ratio% (Eget kapital / summa balansräkning)

Equity ratio visar långsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur stor del av bolaget är självfinansierat?”. En låg siffra betyder att bolaget är kraftigt belånat och kan leda till problem med att betala bort lån.

Riktlinjer
< 35%      –   Svagt
35-45%    –   Godkänt
> 45%      –   Starkt

Kapitalstruktur i olika branscher (Book debt to capital är omvänd soliditet. Räkna 1 minus den siffran för att få fram soliditet)

Current Ratio (Omsättningstillgångar / kortfristiga skulder)

Current ratio visar kortsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur lätt kan bolaget betala bort sina kortfristiga skulder?”.

Riktlinjer
1,5           –    Svagt
1,5-2           –    Godkänt
> 2              –    Starkt

Benjamin Graham kriterie för bolag: Current Ratio > 2

Interest Coverage (Rörelseresultat / räntekostnader)

Räntetäckningsgraden visar hur bra bolaget klarar av att betala sina räntekostnader.

Riktlinjer
4        –   Svagt
> 4        –   Godkänt



I nästa del:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%

Ett verktyg i Excel (guide)

I mitt förra inlägg nämnde jag en excelfil som jag använder i alla mina analyser. Jag gjorde en poll i Twitter om vad jag borde skriva om och mest röster fick excelguiden. Den är relativt lättanvänd och det tar ca. 10-20 minuter att fylla i beroende på hur krånglig den finansiella rapporteringen är i bolaget man vill analysera. Nyckeltalen till vänster beräknas automatiskt efter att man fyllt i de vita cellerna (endast de vita) i blad 1 (“Overview”). Kom ihåg att de formler jag använder för nyckeltalen kan beräknas på andra sätt än vad jag har gjort. Ifall ni undrar över nyckeltalen är det bara att trycka på cellen så får ni fram varifrån resultatet kommer.

valueanalysis
Excelfilen: Nyckeltalen blir färgkodade från rött-grönt enligt vad jag ser som dåligt/bra resultat för de flesta branscher.

Steg 1: Marknadsvärde & skattesats

111

MARKET CAP: om den fylls i miljoner skall även all annan information vara i miljoner, annars blir det fel. Ta inte marknadsvärdet direkt från Nordnet, jag har märkt att det inte alltid stämmer. Använd Morningstar/Gurufocus/Google Finance och se om de är överens om marknadsvärdet. “Share price” kan man fylla i om man vill se vad en aktie kostade vid analystillfället.

TAX RATE: Den skatte% bolaget betalar på sin vinst. Den informationen brukar jag ta från Morningstar. Tar oftast ett genomsnitt från de senaste 5 åren.

222
Morningstar -> Key Ratios -> Profitability

Steg 2: Resultaträkningen

333

Du skall alltså fylla i siffror för de 3 senaste åren. (+) betyder att kostnaderna skrivs som positiva.  Här hamnar du att slå upp senaste årsrapporten och en för föregående år så du kan se siffror för alla 3 år.

Revenue: Omsättningen (kom ihåg att vi slog in Market Cap i miljoner, då måste vi också konvertera/använda miljoner här.)

Gross profit: Bruttovinsten (Omsättning – COGS). Om bolaget inte har räknat ut denna i redovisningen kan du hamna räkna ut den själv.

EBIT: Rörelseresultatet.

Net earnings: Vinsten efter skatt d.v.s. sista raden.

Interest expense (+): Räntekostnader. Ibland redovisas enbart finansiellt netto (intäkter-kostnader), då måste du kolla genom noterna och få räntekostnaden därifrån.

D&A: Avskrivningar & nedskrivningar.

Steg 3: Balansräkningen

Här är det viktigt att se till att alla gråa “Totals” stämmer överens med rapporterna man tagit informationen från. Som vanligt fyller vi endast i de vita cellerna och de gråa räknas automatiskt.

444

Assets

Non-current assets

Intangibles: Immateriella tillgångar (t.ex. goodwill)

Tangibles: Allt annat under non-current.

Current assets

Liquid assets: Likvida medel (jag använder Kassa&bank)

Inventories: Varulager

Other: Allt annat under current assets (Lättast att räkna som total current assets – liquid assets – inventories)

Liabilities

Total non-current liabilities: Totala långfristiga skulder.

Accounts payable (optional): Leverantörsskulder.

Total current liabilitiesTotala kortfristiga skulder.

Steg 4: Kassaflödet

555

Change in working capital: Förändring i rörelsekapital. Somliga bolag redovisar denna direkt men i de flesta fall hamnar man räknar ut den själv. Nedan exempel på hur man räknar ut förändringen från kassaflödesanalysen:
666

Cash-flow from operations: Kassaflödet från den löpande verksamheten.

CapEx (+): Kapitalutgifter d.v.s. Investeringar i materiella tillgångar (Investment in tangible assets).

Dividend paid (+): Betald dividend.

Steg 5: Njut av den färgglada nyckeltalstabellen!

777
(observera att excel tolkar negativa nyckeltal som positiva, därför är t.ex. P/FCF färgat som ett bra resultat)

Om någonting ser konstigt ut: dubbelkolla så du slagit in rätt siffror.

Var försiktig med DCF analysen i blad 2! Därifrån kommer “Margin of safety% ***” längst ner i tabellen.

Liten update före ett längre inlägg

Jag sitter ännu på en stor kassa men har hittat några kandidater att blogga om när jag fått färdigt ett längre inlägg jag tagit som projekt under de senaste veckorna. Inlägget kommer bli om en fullständig nybörjarguide till analyser. Det känns som att jag tagit vatten över huvudet på grund av svårigheten i att bygga upp en enkel mall som ska fungera på de flesta branschers bolag. Meningen är bara att presentera ett tillvägagångssätt till vettiga analyser som en nykomling kan använda sig av.

Portföljupdate

portfolj

Sålt
TiksPac
Tog en större förlust efter att jag fullständigt tappat tron på ledningen

Yara International
Aktien rusade upp till en rimlig värdering

Köpt
ByggPartner i Dalarna
Intressant tillväxtcase med låg värdering. Mer i ett framtida inlägg

50% i cash – borde man börja göra något?

Man får drömma sig tillbaka till Brexit- och Kinaoron, de mest turbulenta perioderna under min tid på börsen. Även om perioderna inte ledde till storartade nedgångar öppnade de dörrar till intressanta analyser, nästan dagligen. Nu, några månader senare ser allt mer eller mindre dyrt ut ur en värdeinvesterares perspektiv. Somliga dagar slöscreenar jag i Google Finance efter bolag med låga P/B tal, kanske hittar ett eller flera case som ser bra ut med en första anblick, men efter att man rotat lite djupare tvingas man slopa casen och fortsätta vara en uttråkad värdeinvesterare.

Det kan finnas skäl för att köpa mer i befintliga innehav, men i vilket bolag? Jag älskar mina innehav och anser de alla är bra investeringar, men jag vill inte sitta tungt i ett P/B case eller ett litet tillväxtbolag. Polaris som jag analyserade senast är en kandidat till att bli ett kärninnehav i min portfölj, jag vore t.o.m. bekväm med en vikt på 20% i detta bolag. Varför köper jag inte? Värderingen uppfyller inte min säkerhetsmarginal eller mitt avkastningskrav, trots att den är förmånlig. Jag har tidigare gjort förhastade beslut och bestämt mig för att sluta göra något som känns halvhjärtat. Halvhjärtade beslut genererar inte överavkastning i längden utan en del tur. Under de senaste månaderna har jag frigjort en stor andel kassa på grund av att många innehav nått rimliga värderingar och för att jag sålt bolag som varit misstag redan vid köptillfället.

Jag klappar mig själv på axeln för att jag lyckats motstå frestelsen att köpa bolag bara för att andra duktiga investerare köpt. Att i vissa fall rygga andra investerare kan vara smart, så länge man har lite hum om vad man köper och vet ungefär vad best/worst case scenarion är. Utan en säljstrategi kan man lätt bränna sig, hårt. Ett legendariskt citat av Warren Buffett hjälper mig i de börstider vi lever just nu:


“I could improve your ultimate financial welfare by giving you a ticket with only twenty slots in it so that you had twenty punches – representing all the investments that you got to make in a lifetime. And once you’d punched through the card, you couldn’t make any more investments at all. Under those rules, you’d really think carefully about what you did, and you’d be forced to load up on what you’d really thought about. So you’d do so much better.”


Ett citat man borde leva efter, utan att göra det allt för extremt. Jag kan godkänna en 50% cashvikt några månader om jag verkligen inte hittar ett köpvärt case. Man borde också ha i åtanke att kronor/euron på ett investeringskonto inte genererar flera kronor/euron (tvärtom faller värdet på pengarna över tid), därför måste man sätta mycket tid på att hitta vackra cases eller alternativt hitta på något annat som genererar en avkastning.

Som tur har jag ett nätverk av nära investerarvänner som lyfter fram potentiella cases man kan analysera tillsammans. Min närmaste sidekick just nu är @RobinBredbacka på Twitter, också en hungrig nykomling på börsen som lär sig snabbt.

En dag i taget, en analys åt gången.

Analys av Polaris – Ett case för WB?

price-polaris

Marknad       USA
Market Cap  5,4miljarder$
P/E (TTM)     21
P/S                1,2


Polaris är marknadsledare för Off-road vehicles (ORV) i Nordamerika och har haft en mycket god utveckling senaste 10 åren. Under 2016 har populäraste modellen (RZR) haft allvarliga problem och produkter returneras just nu i rädslan om att de ska brinna upp. Minst 160 klagomål för brinnande enheter har kommit in, 19 människor har blivit skadade och tyvärr har en enhet orsakat ett dödsfall. Detta är värsta mardrömmen för vilket bolag som helst.

Bolaget
Företaget tillverkar många olika produkter som de säljer till distributörer i över 100 olika länder. Utöver detta bygger de skräddarsydda modeller i flera av segmenten efter kundens behov och har bevisat att de, jämfört med konkurrenter, lyckats möta kraven både kostnadseffektivt och med snabba leveranstider. Utveckling/bygget av ett nytt “powertrain” (dvs. motor & viktigaste delarna som driver ett fordon) för genomsnittsproducenten kan ta över 4 år, för polaris tar det precis under 3 år. Under 2015 minskade de leveranstiden för kärnprodukter från 38 dagar till 10, vilket är en väldigt stor minskning. Det låter onekligen bra, men kan det vara rimligt att anta detta lett till att produkterna inte hinner testas ordentligt och därmed har produkterna haft allvarliga problem i 2016? Delar upp försäljningen nedan.

price-polaris111

Produkter

Off-Road Vehicles
 
står för en klar majoritet av försäljningen. Hit hör RZR samt några andra modeller;  ACE, RANGER och GENERAL. Allt som kan transportera 1-6 personer. Marknaden för ORV har växt kraftigt över många år men minskat en del under 2015 och 2016 på grund av svagare valutor och ekonomisk orolighet. Minskningen syns även i konkurrenternas siffror för åren 2015 och 2016.

price-polaris111222
Den populäraste modellen RZR

Motorcycles är ett segment som lyckats bra för Polaris som satsat på 900+cc modeller. Hit hör VICTORY , INDIAN Motorcycle och Slingshot. Under 2015 har man sett en försäljningstillväxt på över 50% för dessa produkter. Kan kännas som en marknad med hård konkurrens men trots detta tycks produkterna efterfrågas.

price-polaris11122233
Nya modellen Slingshot som lanserades 2014

Global Adjacent Markets introducerades 2011 efter förvärv av bolag som är verksamma på en mer komersiell marknad. Hit hör ett gäng olika produkter för olika områden. Detta segment står för en mycket liten del av försäljningen.

price-polaris11122233242442
Exempel på produkter i segmentet. Hit hör också eldrivna fordon.

Utöver dessa produkter erbjuder bolaget också en app, RiderX Snowtrails. Med hjälp av appen kan adrenalinjunkies/snöskoterförare bl.a. hålla sig uppdaterade om var de bästa ställen att köra snöskoter på finns och få information om väderleksförhållanden.

Finansiellt
Polaris har klart bättre tillväxt och marginaler än konkurrenterna. Jag kommer att jämföra bolaget med Yamaha och Arctic Cat.

price-polaris1112223324244223232

Marginalutvecklingen är mycket stabil medan Arctic Cat kämpar och Yamaha jobbar sig uppåt mot Polaris nivåer. Ser man på försäljningstillväxten kan man säga att hela branschen minskat försäljningen under år 2016. Även om Polaris haft problem i produktionen har inte försäljningen minskat katastrofalt, men bolaget förväntas visa mycket sämre resultat under år 2016 eftersom de kommer dra tillbaka fler RZR modeller i sista kvartalet av 2016. Soliditeten ligger på 38% och har rört sig kring 40% tidigare, vilket är godkänt.

PROFITABILITY Current 3-year avg
Gross margin% 25,0% 27,6%
EBIT margin% 9,3% 13,5%
EBITDA margin% 13,2% 16,5%
OE margin% 5 % 6 %
Net margin% 5,9% 8,6%
ROA% 10,6% 17,2%
ROE% 27,9% 41,9%
ROIC% 18,6% 29,5%
FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 37,36 55,82
Quick ratio 0,40 0,52
Working capital ratio 1,17 1,28
Liquid assets/revenue 2,77 % 3,04 %
LT Debt/equity 58,38 % 51,98 %
Equity ratio 37,94 % 40,53 %

Marginalerna på 3 års average ser naturligtvis mycket bättre ut än om man bara räknar på 2016. Antingen måste man sätta mer vikt på current siffror eller så är det någonting man tror kommer blåsa förbi inom kort, jag tror mer på det sistnämnda. Så brukar det gå till, först känns det som en katastrof som kommer förstöra hela brandet men om 2 år kommer ingen ihåg vad som hände. Man kan dock aldrig veta. Jag gjorde även en jämförelse på R&D kostnader och Marknadsföringskostnader mellan Yamaha och Polaris 2015

Polaris Yamaha
R&D
% of gross profit 12 % 14 %
M&S
% of gross profit 24 % 11 %
RD & MS comb 36 % 25 %
EBIT% 2015 15 % 9 %

Polaris spenderar mer på marknadsföring än Yamaha men har fortfarande en högre EBIT-marginal. Det borde betyda att bolaget har skalfördelar och möjligtvis kan rampa upp både R&D och M&S kostnader för att bibehålla sin ledande marknadsställning, medan Yamaha inte kan spela lika mycket med sina marginaler.

Bolaget planerar att göra sitt största förvärv på 740 miljoner $, Transamerican Auto Parts (TAP) som är ett konglomerat som säljer accessoarer/verktyg för Jeeps och andra större fordon. Hittills vet jag mycket lite om förvärvet men om någon vet kan ni gärna berätta mer.

Andra mål: Öka kvaliten på produkterna med 25% och ytterligare försöka minska leveranstider (leveranstiderna enligt 2015 rapporten, kan ha ändrats i 2016 när man märkt problemen).

Värdering
Bolaget förväntar en tillväxt på 12% CAGR i både omsättning och vinst till 2020. Enligt årsredovisningen 2015 förväntas en omsättning på över 8 miljarder 2020 och en nettomarginal på 10%. Jag gjorde en egen prognos med 11% cagr, 10% nettovinstmarginal, 12% ebitmarginal och hur P/E och EV/EBIT utvecklas med åren. Jag har använt en mer konservativ uppskattning men den kan fortfarande vara för optimistisk. Enligt denna uppskattning ser aktien billig ut. Mycket handlar om hur man tar i tu med problemen förknippade till RZR modellen. Det kan vara svårt att bygga upp förtroendet igen.

Prognos 2015 2016* 2017* 2018* 2019* 2020*
Sales 4719 4389 5238 5814 6454 7164
Net income 455 228 524 581 645 716
EBIT 716 400 629 698 774 860
P/E 12,0 24,0 10,3 9,3 8,4 7,5
EV/EBIT 7,57 13,55 8,62 7,77 7,00 6,30

Ägarbild
10% av aktierna ägs av insiders, det är enligt mig godkänt. Tänker inte gå närmare in på ägarbilden än så. Bolaget ser ut att vara bra skött, i alla fall upp till 2016. Om någon har bättre koll på ägarbilden kan ni också upplysa mig om det.

Sammanfattning

VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E 20,69 13,85
EV/EBITDA 11,72 9,06
EV/EBIT 16,57 11,09
EV/NOPAT 24,73 16,56
P/NOPAT 19,61 13,13

Polaris är marknadsledare tack vare många tydliga orsaker. De borde ha skalfördelar över konkurrenter, de lyckas hålla produktionskostnader låga och leveranserna är de snabbaste i branschen. Även om de inte helt lyckas nå upp till målen 2020 är de ändå undervärderade. Hur stor inverkan kommer RZR skandalen ha på framtida tillväxten? Jag tror att det blåser förbi så länge de kan fixa det dom orsakat. Det är osäkert. Jag ser potential i bolaget och jag har inget emot att någon tar en position. Själv avvaktar jag. När vi närmar oss 70$ kan jag tänka mig att ta en position.

Äger inte aktier i bolaget.