Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything (Del 2)

Nyckeltal

I del 1 gick jag igenom de vanligaste nyckeltalen. Som näst visar jag några mer avancerade men mycket viktiga nyckeltal i aktieanalyser. Några av dessa nyckeltal kan vi kalla “aktivistiska nyckeltal”, d.v.s. vi tittar ur en förvärvares synvinkel. “Vad kommer det kosta mig att köpa HELA bolaget?”, för att kunna svara på den frågan behöver vi veta Enterprise Value.

Enterprise Value (EV)

När vi t.ex. räknar ut P/E, där “P” står för aktiepris eller marknadsvärde, så har vi inte räknat med att bolaget också har skulder man måste betala nångång i framtiden. EV iakttar skulderna i marknadsvärdet, man vill med andra ord veta det skuldfria priset för ett bolag. EV kan räknas på flera sätt, jag visar ett enkelt och ett mer korrekt sätt att räkna.

Enkelt (den jag använder i de flesta bolag)
Marknadsvärde + räntebärande skulder – kassa & bank

Korrekt (minoritetsintressen & preffar är oftast värderade till 0, därför används denna sällan)
Marknadsvärde + räntebärande skulder + minoritetsintressen + marknadsvärde av preferensaktier – kassa & bank 

Voilà! Nu vet du vad bolaget kostar skuldfritt, men precis som i P/E-talet måste vi ställa EV mot en annan komponent för att förstå oss på värderingen.


Del 2:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%



EV/EBIT (Enterprise value / earnings before interest and taxes)

EV/EBIT är troligen det mest använda nyckeltalet under kategorin kapitalstrukturneutrala nyckeltal. Varför man använder EBIT istället för vinst efter skatt är för att man vill veta hur bolagets kärnverksamhet presterar. Vi exkluderar räntor (och andra finansiella poster för den delen) för att EV redan räknar med att bolaget blir skuldfritt. Skatterna exkluderas för att de är varierande av sin natur och har politiska faktorer som påverkar hur mycket skatt som sist och slutligen skall betalas från år till år. På detta vis kan man mer rättvist jämföra bolag sinsemellan.

Det finns goda argument för att EV/EBIT är en bättre multipel än P/E, främst för att man iakttar kapitalstruktur och vinster som ger en mer verklig bild av hur bolaget opererar. EV/EBIT är lättare att använda för att jämföra bolag över flera branscher jämfört med EV/EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), för att EBIT tar hänsyn till avskrivningar & nedskrivningar (som varierar signifikant mellan branscher).

Om EV/EBIT-multipeln är högre än P/E-talet beror det delvist på att skuldsättningen är hög. Hur hög multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror på hur stor skatterna och räntekostnaderna är.

Om utfallet blev motsatsen, d.v.s. att EV/EBIT-multipeln blev mindre än P/E-talet, så är skuldsättningen låg medan EBIT oftast är större än E (Earnings after tax). Hur låg multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror åter igen på storleken av skatterna och räntekostnaderna.

Aktiefokus om EV/EBIT

EV/EBITDA (Enterprise value / earnings before interest, taxes, depreciation and amortization)

Kommer inte att gå igenom EV/EBITDA på djupet men multipeln kan användas när man jämför bolag inom samma bransch eller i bolag var man ännu inte gör vinst på sista raden.

Problemet med EV/EBITDA ligger i att avskrivningar och nedskrivningar i långa loppet är kostnader även om de inte direkt nödvändigtvis dras ur kassan.  EBITDA kan kortsiktigt visa bolagets kassaflöden men man måste komma ihåg att D&A är en summa som nångång måste dras från kassan. Maskiner, fordon, byggnader m.m. är tillgångar som måste ersättas eller repareras för att bibehålla intjäningsförmågan.

EV/EBITDA-multipeln blir vanligtvis mindre än P/E-talet!

EV/NOPAT (Enterprise value / Net operating profit after tax)

Net operating profit after tax:
EBIT * (1 – tax%)

För att göra nämnaren i EV/EBIT mer rättvis multiplicerar vi EBIT med (1 – skattesatsen). Detta kan man göra med att kolla upp bolaget i morningstar och tar ett genomsnitt av skattesatsen bolaget haft de senaste 5 åren.

Nu har vi rörelsevinsten efter skatt istället för rörelsevinsten rakt av. Finns fortfarande argument för att lämna bort skatten helt och hållet men jag anser ändå att skatten är något vi borde inkludera för att få en rättvisande siffra. Skatt betalas alltid på vinst men frågan är bara hur stor den reala skattesatsen blir.

Personligen tycker jag EV/NOPAT är den bästa versionen av EV-multiplarna. Känns som att NOPAT är det närmaste man kan komma den sanna vinsten för rörelseverksamheten.

P/FCF (Price / free cash-flow)

Free cash-flow:
EBIT (1-tax rate) + (depreciation) + (amortization) – (change in net working capital) – (capital expenditure)

Capital expenditures består av:
Maintenance CapEx – reparation och ersättning av materiella anläggningstillgångar
Growth CapEx – investeringar i nya materiella anläggninstillgångar

(man kan få ett estimat på andelen growth CapEx med att subtrahera D&A från summa CapEx)

FCF eller fria kassaflöden är det kassaflöde som blir över till bolaget att allokera (investera/dela ut/återköp egna aktier). I snabbt växande bolag är FCF ofta en negativ siffra, detta p.g.a. en expansionfas var capital expenditures blir högt (bolag måste investera i nya tillgångar för att växa – growth CapEx). FCF-multiplar kan användas för bolag som passerat expansionsfasen och börjat generera överlopps kassaflöden efter att man subtraherat maintenance CapEx.

Fria kassaflöden är de pengar som aktieägarna “får”. Inom investering pratar man om att ett bolag är värt så mycket som alla framtida fria kassaflöden diskonterade tillbaka till denna dag.

ROIC% (Return on invested capital)

Return on invested capital:
NOPAT / (Total assets – current liabilities)

ROIC% visar hur bra bolaget är på att investera nytt kapital. Om ROIC% är lågt betyder det att bolaget har problem med att göra lönsamma investeringar. Ett bolag som kan bibehålla en hög ROIC% i sin verksamhet investerar gärna i organisk tillväxt, d.v.s. investerar pengar i sin kärnverksamhet över något annat så länge det är det lönsammaste alternativet. Om ett förvärv förväntas ge högre avkastning på investerat kapital än en organisk investering så kommer bolaget naturligtvis välja alternativet som ger högre ROIC%.

Riktlinjer
< 8%        –    Svagt
8-15%      –    Neutralt
> 15%      –    Starkt

Payout Ratio% (Dividend paid / FCF)

Denna är ganska straight-forward. Hur stor del betalar bolaget ut av sitt fria kassaflöde? Siffran visar förmågan att betala ut dividender till aktieägarna. Man vill gärna se en rimlig andel, som känns hållbar för företaget. Ett bolag som höjt dividenden år efter år vill naturligtvis fortsätta likadant för att tillfredställa aktieägarna. På grund av detta är det viktigt att hålla koll på payout ratio. Om bolaget höjer dividender år efter år men inte kan öka sitt FCF kan det bli problematiskt i framtiden, och i värsta fall måste bolaget börja finansiera utdelningen med lån.

Riktlinjer
< 70%      –     Godkänt
> 70%      –     Kolla utvecklingen, är det hållbart i längden?


Kommentera gärna om ni vill se fler nyckeltal!

Advertisements

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything. (Del 1)

Nyckeltal

Har man ingen koll på nyckeltal kan man heller inte utföra vettiga fundamentala analyser. För att lyckas som en långsiktig investerare måste man alltså veta vad man betalar för. Genom att se på nyckeltal får du information om hur lönsamt ett bolag är och hur mycket du betalar för bolagets vinster och tillgångar. Framförallt får du en bild av vad marknaden tycker om bolaget. Jag kommer att gå igenom några av de viktigaste nyckeltalen.

Kom ihåg att jämföra nyckeltal med bolag inom samma bransch.


Del 1:
P/E
P/B
P/S
ROE%
Equity Ratio%
Current Ratio
Interest Coverage


P/E (Aktiepris / vinst per aktie)

Det populäraste nyckeltalet. Den visar helt enkelt hur många gånger vinsten du betalar. I teorin betyder P/E 10 att du får tillbaka dina pengar på 10 år om vinsten inte förändras. Kan också ses som att du tjänar 10% på din ursprungliga investering per år. P/E-talet säger också en hel del om marknadens förväntningar.

Riktlinjer
P/E < 10        –     Låga förväntningar
P/E 10-15      –    Neutrala förväntningar
P/E > 15        –     Höga förväntningar

När jag använder P/E brukar jag använda mig av 2- eller 3-års genomsnitt på vinsterna för “E”. Speciellt om vinsterna varierar mycket.

Undvik detta nyckeltal i bl.a.:
Fastighetsbolag (värdeförändringar i fastigheter ger en felaktig bild på intjäning)
Investmentbolag (värdeförändringar i värdepapper ger ostabila vinster)

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/E < 15
10-års P/E genomsnittet för stockholmsbörsen ligger på 14.

P/E för olika branscher

P/S (Aktiepris / omsättning per aktie)

P/S är ett nyckeltal jag sällan har behov av att använda. Om man jämför bolag som inte gjort vinst än kan det vara nödvändigt att kolla på P/S, eftersom det inte går att räkna på vinster eller få fram någon räntabilitet. Men det är definitivt bra att hålla P/S-talet på minnet.

P/S för olika branscher

P/B (Aktiepris / eget kapital per aktie)

Eftersom eget kapital är den post i balansräkningen som tillhör aktieägarna kan det vara intressant att ta reda på hur mycket man måste betala för detta. För bra och lönsamma bolag får man oftast betala mer än 2ggr eget kapital (P/B > 2),  medan sämre bolag med förtvinande lönsamhet kan handlas till mindre än 1,5ggr eget kapital (P/B < 1,5). Vad marknaden bestämmer för P/B beror mest på hur bra bolaget är på att öka det egna kapitalet genom vinst.

Riktlinjer
P/B > 3        –    Höga förväntningar / bra avkastning på EK
P/B 1,5-3     –    Neutrala förväntningar / medioker avkastning på EK
P/B < 1,5     –    Låga förväntningar / dålig avkastning på EK

P/B kan i princip användas för alla branscher. Men viktigt ta reda på varför vissa branscher har högre eller lägre P/B än andra. Kolla också upp P/tB-talet, den står för price-to-tangible-book d.v.s. pris mot eget kapital exkl. immateriella tillgångar.

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/B < 2

P/B för olika branscher

ROE% (Vinst efter skatt / eget kapital)

ROE (return on equity) visar bolagets räntabilitet på eget kapital. Ju större siffra desto snabbare växer det egna kapitalet i bolaget. ROE% är en bidragande faktor till P/B-multiplarna.

Riktlinjer
< 8%      –    Dålig räntabilitet
8-15%    –    Neutral räntabilitet
> 15%    –    Bra räntabilitet

ROE% för olika branscher

Equity Ratio% (Eget kapital / summa balansräkning)

Equity ratio visar långsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur stor del av bolaget är självfinansierat?”. En låg siffra betyder att bolaget är kraftigt belånat och kan leda till problem med att betala bort lån.

Riktlinjer
< 35%      –   Svagt
35-45%    –   Godkänt
> 45%      –   Starkt

Kapitalstruktur i olika branscher (Book debt to capital är omvänd soliditet. Räkna 1 minus den siffran för att få fram soliditet)

Current Ratio (Omsättningstillgångar / kortfristiga skulder)

Current ratio visar kortsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur lätt kan bolaget betala bort sina kortfristiga skulder?”.

Riktlinjer
1,5           –    Svagt
1,5-2           –    Godkänt
> 2              –    Starkt

Benjamin Graham kriterie för bolag: Current Ratio > 2

Interest Coverage (Rörelseresultat / räntekostnader)

Räntetäckningsgraden visar hur bra bolaget klarar av att betala sina räntekostnader.

Riktlinjer
4        –   Svagt
> 4        –   Godkänt



I nästa del:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%

Ett verktyg i Excel (guide)

I mitt förra inlägg nämnde jag en excelfil som jag använder i alla mina analyser. Jag gjorde en poll i Twitter om vad jag borde skriva om och mest röster fick excelguiden. Den är relativt lättanvänd och det tar ca. 10-20 minuter att fylla i beroende på hur krånglig den finansiella rapporteringen är i bolaget man vill analysera. Nyckeltalen till vänster beräknas automatiskt efter att man fyllt i de vita cellerna (endast de vita) i blad 1 (“Overview”). Kom ihåg att de formler jag använder för nyckeltalen kan beräknas på andra sätt än vad jag har gjort. Ifall ni undrar över nyckeltalen är det bara att trycka på cellen så får ni fram varifrån resultatet kommer.

valueanalysis
Excelfilen: Nyckeltalen blir färgkodade från rött-grönt enligt vad jag ser som dåligt/bra resultat för de flesta branscher.

Steg 1: Marknadsvärde & skattesats

111

MARKET CAP: om den fylls i miljoner skall även all annan information vara i miljoner, annars blir det fel. Ta inte marknadsvärdet direkt från Nordnet, jag har märkt att det inte alltid stämmer. Använd Morningstar/Gurufocus/Google Finance och se om de är överens om marknadsvärdet. “Share price” kan man fylla i om man vill se vad en aktie kostade vid analystillfället.

TAX RATE: Den skatte% bolaget betalar på sin vinst. Den informationen brukar jag ta från Morningstar. Tar oftast ett genomsnitt från de senaste 5 åren.

222
Morningstar -> Key Ratios -> Profitability

Steg 2: Resultaträkningen

333

Du skall alltså fylla i siffror för de 3 senaste åren. (+) betyder att kostnaderna skrivs som positiva.  Här hamnar du att slå upp senaste årsrapporten och en för föregående år så du kan se siffror för alla 3 år.

Revenue: Omsättningen (kom ihåg att vi slog in Market Cap i miljoner, då måste vi också konvertera/använda miljoner här.)

Gross profit: Bruttovinsten (Omsättning – COGS). Om bolaget inte har räknat ut denna i redovisningen kan du hamna räkna ut den själv.

EBIT: Rörelseresultatet.

Net earnings: Vinsten efter skatt d.v.s. sista raden.

Interest expense (+): Räntekostnader. Ibland redovisas enbart finansiellt netto (intäkter-kostnader), då måste du kolla genom noterna och få räntekostnaden därifrån.

D&A: Avskrivningar & nedskrivningar.

Steg 3: Balansräkningen

Här är det viktigt att se till att alla gråa “Totals” stämmer överens med rapporterna man tagit informationen från. Som vanligt fyller vi endast i de vita cellerna och de gråa räknas automatiskt.

444

Assets

Non-current assets

Intangibles: Immateriella tillgångar (t.ex. goodwill)

Tangibles: Allt annat under non-current.

Current assets

Liquid assets: Likvida medel (jag använder Kassa&bank)

Inventories: Varulager

Other: Allt annat under current assets (Lättast att räkna som total current assets – liquid assets – inventories)

Liabilities

Total non-current liabilities: Totala långfristiga skulder.

Accounts payable (optional): Leverantörsskulder.

Total current liabilitiesTotala kortfristiga skulder.

Steg 4: Kassaflödet

555

Change in working capital: Förändring i rörelsekapital. Somliga bolag redovisar denna direkt men i de flesta fall hamnar man räknar ut den själv. Nedan exempel på hur man räknar ut förändringen från kassaflödesanalysen:
666

Cash-flow from operations: Kassaflödet från den löpande verksamheten.

CapEx (+): Kapitalutgifter d.v.s. Investeringar i materiella tillgångar (Investment in tangible assets).

Dividend paid (+): Betald dividend.

Steg 5: Njut av den färgglada nyckeltalstabellen!

777
(observera att excel tolkar negativa nyckeltal som positiva, därför är t.ex. P/FCF färgat som ett bra resultat)

Om någonting ser konstigt ut: dubbelkolla så du slagit in rätt siffror.

Var försiktig med DCF analysen i blad 2! Därifrån kommer “Margin of safety% ***” längst ner i tabellen.

Värdeinvestering – En introduktion till fundamentala analyser

Fastän man behärskar grunderna i redovisning eller bokföring kan verktygen för en fullständig analys kännas avlägsna. Jag ville veta hur man utför en vettig analys och en enkel mall skulle ha hjälpt mig i början. Det enda jag hittade var samlingar med länkar från helt olika källor och skribenter, vilket gjorde inlärningen svår. Jag kommer inte att säga hur […]