Värdeinvestering – En introduktion till fundamentala analyser

Fastän man behärskar grunderna i redovisning eller bokföring kan verktygen för en fullständig analys kännas avlägsna. Jag ville veta hur man utför en vettig analys och en enkel mall skulle ha hjälpt mig i början. Det enda jag hittade var samlingar med länkar från helt olika källor och skribenter, vilket gjorde inlärningen svår. Jag kommer inte att säga hur […]

InCap – Analys

INCAP-5993_web_144_ppi


Ticker:  ICP1V
Market Cap
: 29 MEUR
EV/EBIT (TTM): 6,5x
P/tB: 3,7x
P/S: 0,6x
ROE: 30%
EBIT%: 10%
Soliditet: 38%
Case: Turnaround?


Fick faktiskt detta uppdrag av min sambos farmor. Blev förvånad av att ett sådant case kan se intressant ut, men då igen borde alla mina investeringar vara populära bland pensionärer (korv, hundbajspåsar, bryggerier m.m.). Vill inte påstå att pensionärer är tråkiga men när det gäller aktier så lär inte Netflix eller Amazon vara populära samtalsämnen vid kaffebordet. InCap ser ut som ett billigt turnaround-case men det finns större risker som bör beaktas.

Historia & verksamhet
Bolaget sysslar med Electronic Manufacturing Service (EMS). EMS-företag gör kontrakt med Original Equipment Manufacturers (OEM) som designar och utvecklar elektonikdelar eller produkter. Kontrakten är i huvudsak avtal om att man ska tillverka/montera eldelar till kunden (OEM-företaget) som har skapat idén. EMS-företaget tillverkar delarna som de sedan säljer till samma OEM-företag som i sin tur säljer och marknadsför den slutliga produkten.

EMS
(Flextronics Supply Chain Management)

2007-2013 var tuffa tider, som för många andra bolag.  Före 2014 gjorde man vinst 2004-2006. 2012 hade man negativ soliditet (egna kapitalet var negativt), likviditeten var sämre än någonsin och OEMs, kunderna, tvingades betala för insatsvarorna (materialet för produktionen). Eftersom kunderna 2013 betalade för tillverkningsmaterialet föll också försäljningen och kostnaderna kraftigt för InCap. Detta ledde till en större nyemission och ny början för InCap. Soliditeten blev åter igen positiv. Med koll på kostnaderna och införd autonomi i de olika produktionsanläggningarna lyckades man göra vinst 2014.

INCAP12342424
(Incap Årsredovisning 2007)INCAP123INCAP1234
(Börsdata)

Inission AB som är en annan aktör i branschen var den största aktieägaren 2013 och fick då en option om att konsolidera med InCap. Inission gick aldrig med på detta men till styrelsen kom in två personer från Inission för att vända riktningen (Managing director och CEO). “Det går bra nu” kan man säga, men för att ta reda på hur hållbart det är måste vi se på riskerna.

inissionavavav
(InCap Årsredovisning 2016)

Risker
För det första tittar vi på ett mycket litet bolag med något av en kaotisk historia. Varje enskild kund har en signifikant betydelse för översta och sista raden. En stor del av produktionen är baserad i indien, vilket betyder att EUR/INR kursen påverkar. Indien växer dock fint just nu.

Största risken med bolaget är det faktum att de 3 största kunderna står för ~75% (!!) av försäljningen. Då bör man förstå att InCap är verksam på en väldigt konkurrensutsatt marknad. Nu har jag ingen aning om hur långa kontrakt som skrivs med kunderna, men om jag skulle uppfatta att InCap hade friktion med någon av de största kunderna skulle jag definitivt avstå en investering. Vad händer med kursen när bolaget förlorar en av de största kunderna och inte hunnit värva större nya?

Nuvarande VDn Ville Vuori som suttit i positionen ett par år har sagt upp sig för en plats som VD i svetsbolaget Kemppi. InCaps nya VD blir Vesa Mäkelä. Mäkelä har tidigare erfarenhet av “distressed” bolag men någon track-record har jag inte framför mig. Nu träder han in i ett bolag som haft lite medvind. Hoppas det håller i sig.

Frekventa VD-byten ser jag som ett orosmoment. Om man har 100% tillit för att bolaget har en ljus framtid vill man försöka behålla sin plats.

Möjligheter
Jag tror starkt på att Inission har varit en orsak till det som ser ut som en turnaround, och därmed tror jag att framtiden kan vara mycket ljusare om dessa “nyckelpersoner” sitter kvar. Försäljningen och marginalerna har ökat sedan 2013, för året 2017 uttalar de sig såhär:

“The company estimates that the Group’s revenue in 2017 will be approximately EUR 45-50 million and that the operating profit (EBIT) in 2017 is somewhat higher than in 2016, provided that there are no major changes in exchange rates. The Group’s revenue in 2016 was EUR 38.6 million and the operating profit (EBIT) EUR 4.4 million.”

Detta borde de kunna förverkliga. Som tidigare nämnt är konkurrensen hård och man har hamnat ut för prispress vilket sänker marginalerna för 2017.

Angående bytet av VD kan det lika bra vara en möjlighet som det kan vara en risk.

Bolaget i siffror (+/)

PROFITABILITY Current 3-year avg
Growth% 16,6% 21,8%
Gross margin% 25,2% 27,6%
EBIT margin% 9,8% 11,0%
EBITDA margin% 10,6% 12,0%
OE margin% 3 % 2 %
Net margin% 6,7% 6,8%
ROA% 11,7% 11,5%
ROE% 30,9% 30,0%
ROIC% 27,3% 26,8%
EFFICIENCY Current 3-year avg
Capital turnover 4,63 4,43
Inventory turnover 5,65 5,68
Days inventory 86,28 89,43
Days payable 92,63 79,40
FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 9,14 9,91
Quick ratio 0,99 1,11
Working capital ratio 1,61 1,79
Liquid assets/revenue 8,08 % 6,96 %
LT Debt/equity 32,86 % 46,11 %
Equity ratio 37,87 % 38,19 %
Z-Score 3,69
F-Score 4
Fläder-Score 8
VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E 9,58 11,18
EV/EBITDA 5,93 6,30
EV/EBIT 6,44 6,85
EV/NOPAT 8,05 8,56
P/NOPAT 8,17 8,69
P/OE 24,65 33,52
P/FCF 13,12 36,14
EV/FCF (unlevered) 26,69 27,44
Earnings yield% (greenblatt) 16 % 15 %
P/S 0,64
P/tB 3,68
Geographical revenue
2016 2015
Europe 26,554 22,742
North America 2,059 2,055
South America 956 59
Asia 8,936 5,679
Australia 121 0

Styrelse och VD (med familj) äger ~30% av aktierna.

Är bolaget tillräckligt billigt?
Första intrycket kan vara att R/R ser bra ut, men då har man inte räknat med att aktien inte har någon begränsad nedsida. Bara enligt finansiella siffror kan det se ut som ett kap men gräver man djupare i verksamhetens historia och nuvarande smala kundbas kan man inte blunda för de risker som finns. De tre största kunderna är livsviktiga och nya kunder vinner man inte lätt. Dessutom ser jag inga större inträdesbarriärer.

Finns för många saker som oroar mig med bolaget. Frekventa byten av VD tilltalar mig heller inte.

Om någon har ytterligare information om InCaps kunder, kommentera gärna. Jag har haft svårt med att hitta vilka de är.

Fläderblom avvaktar.

KABE – Analys

kabe


Ticker: KABE B
Market Cap
: 1620 MSEK
EV/EBIT (TTM): 8x
P/tB: 1,8x
P/S: 0,7x
ROE: 15%
EBIT%: 8%
Soliditet: 60%


Vi är tillbaka på ämnet husbilar (CanaDream blev ju något av en flopp. Det blev slutligen ett uppköp till dålig premie). Kabe har varit på tapeten bland värdeinvesterare och det ser ut som att största oron ligger i konjunkturen och tillfälligt låga räntor. Enligt TTM-siffror värderas KABE till EV/EBIT 8 och P/tB 1,8, detta ser lågt ut när man ställer siffrorna vid sidan om bolagets lönsamhet.

Verksamhet
Familjens semesterprojekt 1957 förverkligar tusentals semesterdrömmar än idag Året var 1957 och Kurt Blomqvist höll på med ett semesterprojekt hemma i garaget. Familjen skulle slippa tältet denna sommar. I garaget växte nämligen en husvagn fram.”

“Koncernens marknadsandel i Norden är 40 % (39) för husvagnar och 16 % (18) för husbilar.” (2016)

Kabe-koncernen tillverkar och säljer husbilar, husvagnar och tillbehör i europa. Kabe Husvagnar och Adria Caravan är de två aktörerna som står för 50% av försäljningen för husvagnar och 20% av försäljningen för husbilar i sverige. KAMA Fritid är dotterbolaget som säljer campingtillbehör.

kabemultiple222

börsdata111

Försäljningen Q3 blev i linje med året innan. Försäljningen minskade för husbilar och vagnar medan försäljningen ökade på tillbehörssidan. TTM-siffrorna tyder dock på att vi även detta år kommer se tillväxt för hela perioden.

Marknaden

kabe3

Försäljning 2016:
Sverige 66%
Norge 17%
Finland 6%

Försäljningen består av 35% export medan bolaget har ett långsiktigt mål på 50% export. Om detta lyckas har man en lite bättre riskspridning geografiskt. Just nu står Sverige för en klar majoritet av försäljningen och de förändringar som sker i svensk politik/ekonomi har stor påverkan i Kabe.

Den typiska kunden ägen redan en husvagn eller husbil, ofta är kunden också villaägare. Kabes produkter är i det dyrare prissegmentet och kännetecknas av hög kvalité. M.a.o. kan man anta att Kabe riktar sig mot medelklass och uppåt (?).

“Nyregistreringen av husvagnar i Norden för samtliga märken uppgick för perioden till totalt 8 452 husvagnar vilket är 2 % högre än föregående år. Nyregistreringen av husbilar för samtliga märken i Norden uppgick för perioden till 9 746 fordon, vilket är 19 % högre än föregående år.”

kabve123412451254

Nyregistreringar av husbilar ökar starkt medan registeringen av husvagnar har sjunkit, möjligtvis nått ett botten, vem vet.

Från bokslutet 2016:

“Om inte försäljningen kraftigt ökar under
2017 kommer branschen återigen hamna
i en lagersituation. Detta gäller främst för
husbilar.”

“Under 2016 har marknadssituationen
stabiliserats och flera aktörer i Europa har
kraftigt höjt produktionsvolymerna.”

“Under 2016 har resultatnivån för
koncernen förbättrats, främst beroende på
en ökad verksamhetsvolym. Resultatet har
påverkats av att de fasta kostnaderna har
slagits ut på ett ökat antal enheter”

Enligt rapporterna är de fasta kostnaderna en mindre del av de totala. Totala kostnader styrs alltså till största delen av efterfrågan.

Man har förberett sig på större försäljningsvolymer i 2016 inför 2017, Kabe är en av aktörerna som köpt ny produktionsanläggning och satsar just nu även på nya modeller. I Q3 ser vi tecken på att fordonen varit svårare att sälja, det som håller försäljningen på samma nivå som Q3 2016 är försäljningentillväxten i tillbehören som ökat medan försäljningen av husbilar (och husvagnar?) stagnerat.

capexxx

Ägarbild

kabeaktie

Familjen Blomqvist äger nästan 70% av rösterna. Alla ser vi en stark ägare som en positiv sak.. Jag tror iaf på att familjen sköter bolaget bra och vill det bästa för samtliga aktieägare. Finansiella ställningen ger en liten hint om hur konservativt starka familjeägare vill sköta ett bolag. Någon kan förhålla sig skeptiskt till 50%+ ägare men i detta fall tror jag att det bådar gott.

Bolaget i siffror

PROFITABILITY Current (TTM 2017) 3-year avg
Growth% 9% 15%
Gross margin% 15% 14%
EBIT margin% 8% 7%
EBITDA margin% 8% 8%
OE margin% 5 % 6 %
Net margin% 6,0% 6%
ROA% 10% 10%
ROE% 15% 14%
ROIC% 15% 13%

Även om Q3 var en besvikelse så växer bolaget på årsbasis (9,3% enligt TTM). Bruttomarginalen är högre än 3 års genomsnittet och EBIT% närmar sig bolagets mål på 10% “under en konjunkturscykel”. Kabe visar även tillfredställande ROE och ROIC siffror.

FINANCIAL POSITION Current (TTM 2017) 3-year avg
Interest coverage 25 26
Quick ratio 1,60 1,8
Working capital ratio 2,6 3
Liquid assets/revenue 10 % 9 %
LT Debt/equity 5 % 6 %
Equity ratio 63 % 66 %

Här finns det inget att klaga på. Bolaget får ett MVG på finansiell ställning. Tycks vara typiskt bland familjeägda bolag.

VALUATION Current (TTM 2017) 3-y earn. Avg
P/E 12 13
EV/EBITDA 8 9
EV/EBIT 8 10
P/S 0,7
P/tB 1,8
P/B 1,8

kabemultiple222222222222222

Enligt grahams kriterier ser bolaget billigt ut: priset på materiellt eget kapital, lågt EV/EBIT, hyfsad tillväxt, utdelning senaste 10 åren, working capital ratio under 2, positivt fritt kassaflöde m.m.

Sista bilden är en “multipelprognos”. I denna har jag räknat med en 5% tillväxt de kommande 6 åren och ett EV/EBIT fair value mellan 6 och 13. Om bolaget borde vara värt ett EV/EBIT 8 har den ungefär en korrekt värdering just nu. Om vi anser bolaget är värt EV/EBIT 13 kan vi säga Kabe är ett “kap”. Om konjunkturen vänder är det möjligt att kursen halveras, det skulle vara EV/EBIT 6 på årets EBIT.

Är bolaget tillräckligt billigt?
Jag tycker att bolaget är rimligt värderat, med en möjlighet att den är lite undervärderad. Trots riskerna skulle jag gärna se bolaget ha ett EV/EBIT på 10. Finansiell stabilitet, tydligt ägande, positiva fria kassaflöden, tillväxt och snygga marginaler. Det tycks vara trend just nu med att friluftsaktiviteter och komma bort från allt annat när man har semester. Jag har svårt att sätta en gräns på aktiens nedsida vid höjda räntor och en långsammare ekonomi, därför vill jag ha en större säkerhetsmarginal. Om Kabes försäljning skulle bestå av något kring 30% serviceintäkter skulle det kännas bättre att köpa inför en möjlig konjunktursvändning.

Fläderblom avvaktar.

Kort update

Det börjar vara ett tag sedan jag skrev ett inlägg. Jag tog ett beslut om att vara ledig en hel sommar, d.v.s. att inte jobba alls utan ladda batterierna ordentligt och ta tag i studierna igen efter sommaren. Nu när skolan har börjat igen märker jag att en ledig sommar var precis vad jag behövde. Mitt kassaflöde har dock varit negativt under hela sommaren och det kommer det vara fortsättningsvis en tid framöver, däför varit tyst på bloggen och twitter. Jag har läst ekonomi och investeringsrelaterade böcker och scrollat genom twitterflödet dagligen men något mer än så har det inte blivit.

Böcker jag läst under sommaren:
The intelligent investor
The armchair economist
What the most successful people do before breakfast 

För dom som använder eller vill använda excelfilen jag har i alla mina analyser har jag gjort en version som också innehåller lite handledning i hur man använder den.

Nytt i valueanalysis:
F-score
Z-score
Fläder-score (lol)
Misc. (Revenue / employee, etc)

Nya versionen hittar ni här:
https://www.dropbox.com/s/qv5thwl7q0w6drb/Valueanalysis_3.0%20with%20guide.xlsx?dl=0

Valueanalysis

 

Medelvägen gästbloggar: Ambia Trading Group – Analys

I sin senaste analys om StrongPoint nämnde Fläderblom mig. Vi fick kontakt med varandra genom Shareville eftersom att vi har haft intresse för liknande typer av bolag och för att har ett liknande typ av tänk vad gäller investeringar. Följ oss på Shareville här: Fläderblom och Medelvägen. Fläderblom har ett brinnande intresse för att lära sig och jag är övertygad om att han har en lysande framtid på börsen. Han är urtypen av börsnörd som gärna spenderar en fredagskväll med att läsa årsredovisningar i kontanthanteringsföretag och skriva om börspsykologi. Därför, när han frågade om jag har lust att skriva om mitt senaste köp, tackade jag självklart ja.

Vanligtvis sker mina investeringar i företag med ledande varumärken och hög avkastning på kapital, och Ambia blir då lite av ett undantag. I denna investering har jag mer än i andra fall ”tagit rygg” på en mycket skicklig aktivist och fokuserar mindre på vad som utmärker bolagets verksamhet. Tesen är i korta drag att Peter Gyllenhammar kan hjälpa till att ordna billigare finansiering som gör att ett positivt rörelseresultat blir vinst, vilket kommer uppvärdera aktierna. Denna placering blir därför mer att klassificera som ett kortsiktigt spekulationsinnehav än en regelrätt, långsiktig, investering i kvalitetsbolag. För att hänga med kan det vara klokt att ha bolagets senaste bokslut vid sin sida.


Översikt

Börsvärde: 41mkr
Omsättning: 859mkr
EBIT(jus): 7,6mkr
EV/S: ~ 0,11
EV/EBIT(jus): ~12,6
Potential uppsida vid lyckad omstrukturering: >100 %.


Ambia Trading Group och struktureringsarbete efter större förvärv

Bolaget i fråga, Ambia Trading Group, är ett riktigt nano-cap bolag som handlas på Aktietorget. Eftersom att det är ett riktigt litet bolag uppmärksammar jag alla på att kurserna kan svänga kraftigt från dag till dag, och att det kan vara svårt att komma ut en position eftersom att likviditeten är så riktigt riktigt låg. Dessutom framstår risken i allmänhet som skyhög i denna typ av placering.

Bolaget noterades under senvåren 2014 som ett bolag med två verksamheter. En butiksverksamhet som skulle kunna beskrivas som ett Clas Ohlson junior med inriktning mot jakt och fiske, samt en partihandel med kapitalvaror. Under mitten av 2015 förvärvar man Isolda och Selector Logistik som tillför ca 500mkr i omsättning till koncernen. Man väljer under början av 2016 att dela ut butiksverksamheten till aktieägarna för att renodla Ambia till ett distributions- och lagerföretag.

Idag har man således verksamhet inom distribution av förbrukningsvaror, hemelektroniska produkter och partihandel samt distributions- och lagerverksamhet. Verksamheten är under omstöpning och det pågår ett omfattande omstruktureringsarbete. Exempelvis är ekonomistyrningen i Isolda hemtagen från att tidigare varit outsourcad, och Netpacts lager och distribution sköts numera av Selector Logistik. Om man ska tro VD Marcus Andersson kommer detta ge breda synergieffekter. Inte ett helt ologiskt antagande eftersom att man med en bättre ekonomistyrning och gemensam logistik bör bedriva affärerna effektivare.


Lågt börsvärde och aktivistinvestering

Bokslutskommuniken för 2016 visade att bolaget under 2016 hade en omsättning på runt 860mkr med en förlust om 0,4mkr. Så, den klassiska frågan, vad gör bolaget intressant ur ett kortsiktigt investeringsperspektiv? Om bolaget lyckas med sin omstrukturering är priset mycket lågt. Bolagets börsvärde är låga 41 msek (aktiekurs: 15,8). Balansräkningen är inte den vackraste och bolaget är inte heller ett sådant företag som typiskt förknippas med att handlas till en premievärdering. Trots detta, förefaller priset som lågt. Jag misstänker att balansräkning ser sämre ut än vad den egentligen är och att det är en anledning till att priset är så lågt. En låg värdering kan även bero på att bolagets informationsgivning har varit av låg kvalité, något som gett bolaget en allvarlig erinran. Exempelvis är hemsidan fortfarande väldigt dåligt uppdaterad, och jag har haft problem med att få fram exakta antal aktier ägda för VDn utan externa källor. Tidigare rapportering har varit undermålig och bristfällig, därtill finns ännu inte en uppdaterad årsredovisning med noter.

Detta verkar dock inte ha hindrat Peter Gyllenhammar att köpa på sig en hel mängd med aktier över börsen. Denne man är förknippad med att plocka fram värden ur balansräkningar och är en mästare på att få ordning på ett bolags finansiering. Peter Gyllenhammar är en skicklig investerare som porträtteras i boken ”Hur tolv privata investerare blivit miljonärer” av Guy Thomas. Därtill har Värdebyrån skrivit ett mycket intressant inlägg om mannen. Dessutom kan Jordholmens inlägg om honom rekommenderas.

Citat som sammanfattar PG, från Värdeyråns inlägg:

Något som varit en nyckel i flera av de bolag Gyllenhammar investerat i är att de – eller delar av koncernerna – arbetat med negativt rörelsekapital. Gyllenhammar har styrt om användningen av ”floaten” och har på det viset tagit fram stora värden. Han har även ofta tagit kontroll i bolag och helt enkelt sålt av tillgångar som värderades betydligt lägre av marknaden än vad de i praktiken var värda.

PG har i Ambia tagit en position om 12% i bolaget. Han är därmed andra största ägaren efter VD Marcus Andersson med 27,3%. Med 12% har han därmed fått en maktfaktor i bolaget och han välkomnas av VD och styrelsen som gärna ser ett samarbete. Om han har börjat med det som han gör bäst, införa förändringar som tar fram värden, är inte klart. Vad han siktar på att göra är inte heller klart. Jag tippar på att han först hjälper till att ordna en billigare finansiering samt att han önskar sälja av vissa tillgångar som finns i bolaget.


Factorisering av kundfordringar och finansiering

Från senaste rapportering, q4 2016, framgår att man factoriserar sina kundfordringar. I Ambias fall lånas pengar från ett finansbolag och kundfordringarna används som säkerhet för lånet. Detta ger likviditet men eftersom att säkerheterna inte är de bästa och dessutom måste återkrävas individuellt medför finansieringslösningen höga räntekostnader. I praktiken är dock lösningen en nödvändighet för Ambia då man i princip saknar andra bokförda tillgångar att använda som säkerhet, och att man utan denna factorisering skulle sakna nettokassa och troligen tvingats göra en nyemission (något som SVD Börsplus tycker bolaget behöver). Vidare, som jag förstått det typiska tillvägagångssättet vid denna typ av belåning, är det vanligt att finansbolagen kräver att man belånar samtliga kundfordringar och tar det fulla beloppet som lån. Stämmer det har bolaget troligtvis en större kassa än nödvändigt och som skulle kunna användas till annat, samtidigt som den då medför kostar skyhöga räntekostnader. Detta kan något vara som PG har i siktet.

Lyckas man sänka factoriseringsgraden eller få bättre villkor kan räntekostnaderna sjunka kraftigt. På denna punkt har man redan aviserat om att man har omförhandlat och förhandlar om belåningsavtalen,  vilket man uppskattar kan sänka räntekostnaderna med 2msek årligen. Om man dessutom på något sätt skulle kunna ersätta de kortfristiga lånen med långfristiga lån med lägre räntor, är det troligt att finansnettot kan förbättras kraftigt vilket skulle ge en välbehövlig skjuts till sista raden. Detta eftersom att finansnettot är negativt på 8,6msek och slukar hela rörelseresultatet och mer därtill. Kanske skulle någon typ av garanti utfärdad av PGs bolag för långfristigt banklån till Ambia vara ett alternativ, där PGs bolag tar en företagsinteckning i kundfordringarna som säkerhet för garantin och garantiåttagandet. På så sätt får PGs bolag samma säkerhet som nuvarande finansbolag, men kraftigt sänker Ambias räntekostnader.

Om räntenettot kan sänkas, i kombination med att omstruktureringsarbetet är någolunda lyckad, är det troligt att sista raden betydligt förbättras. Om det sker är inte långt bort att anta att marknaden värderar upp aktien eftersom att vinsten då troligen skulle kunna växa kraftigt och fort. Marknaden, och börsen generellt vad gäller mindre bolag, tenderar nämligen att lägga större vikt vid låga P/E-tal än låga EV/EBIT, trots att det senare säger mer om priset på rörelsen än vad det första nyckeltalet gör. För en förklaring av P/E och EV/EBIT, se denna utbildningsserie, här och här.

Vid förvärvet av Isolda och Selector bokade man in negativ goodwill hänförligt till vissa anläggningstillgångar, uppgående till drygt 9mkr. Det är vidare troligt att förvärvet medförde ytterligare dolda, exempelvis redan avskrivna, tillgångar som kan säljas. Med tanke på att Isolda har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Danmark är det inte helt otroligt att det kan finnas vissa tillgångar som kan säljas men som inte syns på balansräkningen.  Även detta kan vara något som PG kollar på.


Enterprise Value och värdering

Med kassa om 19,2msek och räntebärande skulder om 74,2 msek är bolagets EV 96mkr. Detta på ett bolag med en omsättning på 860msek. Av resultaträkningen framgår att EBIT uppgick till 3,6msek. Ur bolagets bokslutskommunike anger VD att dotterbolaget Isolda har belastats med engångskostnader hänförligt till bland annat skärpta regler för inkurans i varulagret om 4msek. Nya rutiner har införts för att undvika framtida upprepning. Justerad EBIT för helåret ger då 7,6msek och ett EV/EBIT på ~12,6 (här har minoritetens andel i EBIT inte beaktats). EV/S är ~0,11.

De finansiella målen fram till slutet av 2018, dvs för två år, anger att omsättningen ska öka med 15% per år, att EBIT ska uppnå 3%, att soliditeten ska uppgå till 35% samt att balanslikviditeten ska uppgå till 130%. Det är ambitiösa mål, särskilt soliditets- och likviditetsmålen då de idag ligger på låga ~9% respektive 73%. Balansräkningen är med andra ord löntunn men så länge priset på bolagets produkter (och därmed lager) inte snabbt sjunker bör den inte utgöra en alldeles för stor fara, i vart fall inte på en kortare sikt som är placeringshorisonten. Med en förändrat finansiering löses balanslikviditeten lätt.

Även om PG inte skulle vidta några särskilda speciella ”aktivistlösningar” ter sig rörelsen som billigt om man kan börja närma sig sina kortsiktiga finansiella mål. I den övre tabellen har jag antagit att nuvarande omsättning är stilla med olika antaganden om EBIT. I den undre har omsättningen fått växa 15% per år med olika antaganden om EBIT. Idag ligger EBIT%, med justering för engångskostnader, på ~0,9%. Nettoskulden antas oförändras under tiden och minoritetsintressen har inte beaktats.

Omsättning 859 859 859 859 859 859 859
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 3,4 7,7 8,6 12,9 17,2 21,5 25,8
EV/EBIT 27,9 12,4 11,2 7,5 5,6 4,5 3,7
15% oms.ök. 2 år.
Omsättning 1136 1136 1136 1136 1136 1136 1136
EBIT% 0,4% 0,9% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0%
EBIT 4,5 10,2 11,4 17,0 22,7 28,4 34,1
EV/EBIT 21,1 9,4 8,5 5,6 4,2 3,4 2,8

Om bolaget med andra ord kan närma sig en rörelsemarginal om 2% ter sig bolaget som billigt. Grön färg markerar när bolaget skulle handlas till under EV/EBIT 6. Närliggande bolaget DistIT har en omsättning på ~1,5mdkr, en rörelsemarginal om 3,4%, EV/EBIT på ~15,5 med en EV/S på ~0,53 (q4 2016). Relativt Ambia har DistIT en värdering som är mellan 3-5 gånger högre. Självklart har DistIT helt annan historik med stabil intjäning, något som ”nya” Ambia inte har vilket självklart förtjänar en högre värdering. Glappet ter sig dock något väl stort.

Sammanfattning

Caset är inte glasklart men inte heller helt grumligt. Ett lyckat omstruktureringsarbete med bättre finansiering skulle förbättra sista raden, och med Peter Gyllenhammar som ny större ägare är det troligt att bolaget får välbehövlig hjälp. Ett lågt pris med en låg relativvärdering gör att jag känner att caset har möjlighet att ge en bred möjlig uppsida.

Skribenten är aktieägare i bolaget.

Följ honom på shareville och på twitter (@8thwound).

StrongPoint – Analys

strongpoint-logo


Marknad        Norge
Market Cap   709 MNOK
Aktiepris       15,70 NOK
EV/3EBIT        11   (3-års avg. EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
EV/EBIT          7     (2016 EBIT justerat med nedskr. av goodwill)
P/S                    0,6
Fair value      20-28 NOK

FINANCIAL POSITION Current 3-year avg
Interest coverage 27,57 15,66
Quick ratio 0,90 0,76
Working capital ratio 1,24 1,10
Liquid assets/revenue 5,98 % 3,42 %
LT Debt/equity 11,88 % 17,33 %
Equity ratio 48,63 % 44,32 %
PROFITABILITY (justerat för nedskrivning av goodwill) Current 3-year avg
Growth% -2,3% 18,0%
Gross margin% 48,9% 48,2%
EBIT margin%  9,1% 5,8%
EBITDA margin% 14,1% 11,1%
OE margin% 10 % 3 %
Net margin% 6,6% 4,5%
ROA% 11,3% 7,2%
ROE% 23,2% 16,0%
ROIC% 21,7% 13,8%

Ett stort tack till Simon (@8thwound på Twitter) som grävt fram detta bolag. Den som ännu inte följer Simon: gör det.

Bolaget

StrongPoint hjälper huvudsakligen företagskunder (inom dagligvaruhandel) med kontanthantering och optimering av övrig butiksverksamhet t.ex. genom digitala prisetiketter och andra lösningar som ökar behagligheten för konsumenten och konstnadseffektiviteten för kundföretagen. Bolaget tillverkar också produktetiketter.

Affärsidé

Affärsidén är att hjälpa företag med kontanthantering och erbjuda en rad andra innovativa produkter som förbättrar shoppingerfarenheten och sparar på kostnaderna för kundföretagen.

Produkterna

strong3
StrongPoint Annual report 2016

Försäljningen är indelad i tre segment:strong1strong2

Proprietary Technologies (51%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 372,3 303,3
Service 207,3 178,2
Intäkter totalt 579,6 481,5
EBITDA 80,5 46,6
EBITDA-margin 13,90 % 9,70 %

Kärnverksamheten går bra i bolaget och produktportföljen i detta segment säljer. Försäljningen och marginalerna ökar, lägg dessutom märke till att en stor del av försäljningen är serviceintäkter, vilket jag tolkar som en bra sak för hållbar intjäning.

Till proprietary technologies hör en rad olika produkter för kontanthantering och säkerhet. Det finns två underkategorier för proprietary delen: Retail och Cash Security.

Retail


Cash management
strong4


Click & collect (ny produkt, Axfood beställt 7 st)

strong5


Select & collect

strong6


Self-checkout

strong7


 

Cash Security


Cash-In-Transit (för transport av kontanter)strong8


ATM Security (produkter för bolagets ATM-lösningar)strong9


Retail Cash (likadana produkter som tidigare Cash Management)


StrongPoint erbjuder många olika produkter och lyckas med att få produkterna att gå hand-i-hand med varandra. När man fått insålt en produkt kan man tänka sig att det är lätt att sälja in en annan produkt i ett senare tillfälle.

3rd Party Technologies (33%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 276,6 390,4
Service 100 114,1
Intäkter totalt 376,5 504,5
EBITDA 30,9 39,4
EBITDA-margin 8,20 % 7,80 %

3rd Party Technologies består av återförsäljning för olika IT-lösningar. Hit hör några produkter men den populäraste är Pricers digitala prisetiketter.

strong11

Till detta segment hör också övervakningskameror.

Intäkterna minskade rejält i 2016 eftersom man ingått ett större ramavtal med Brunnpris i december 2015 om större etikettleveranser. En del levererades men de flesta butikuppstarterna blev uppskjutna till 2017, det betyder att intäkterna kommer redovisas först under detta år (2017).

Labels (16%)

2016 2015
Försäljning (MNOK) 179 185,5
Service 0 0
Intäkter totalt 179 185,5
EBITDA 18,2 22,7
EBITDA-margin 10,20 % 12,20 %

strong12

Labels hade i början av 2016 två stycken produktionsanläggningar som under Q4 blev flyttade till en helt ny lokal i Malmö i samband med en nyinvestering. Under Q4 blev StrongPoint Labels de första i Norden att köpa HP Indigo 8000,  en ny etikettmaskin som förväntas dra ner på framtida kostnader.

Labels står för en liten del av försäljningen men det ser ut som att man försöker satsa även i detta segment.

Marknaden

Kontanter är fortfarande en stor del av medlen man betalar med i Europa och även på andra sidor världen. Spontant ser det ut som att StrongPoing har en enorm marknad att erövra, men man bord inte glömma bort att det finns konkurrenter. Trots konkurrens visar StrongPoint goda vinstmarginaler.

I slutet av 2016 förvärvde man PYD Seguridad S.L. i Spanien, ett bolag som man haft samarbete med tidigare. Efter en snabb koll ser det ut som att förvärvet var relativt billigt sett till tillväxten. Bolaget förväntas omsätta 3 500 000€ i 2017 och visa en vinst på 200 000€. Syftet med det spanska förvärvet är att bygga upp företaget likadant där som man gjort i norden.

Risker
Medelvägen (Simon) skrev en bra kommentar om möjliga risker i bolaget:
strong13

Finansiellt

Vinstutveckling har varit svajigt de senaste 10 åren men fria kassaflöden har varit positiva 10/10 år. Detta beror på att man stundvis haft nedskrivningar av goodwill. Förvärvsmål har visat sämre resultat än man förväntat, därav lägre förväntningar på framtida intjäning -> nedskrivning. Jag har justerat EBIT och NET EARNINGS med nedskrivningen eftersom jag inte ser det som återkommande eller allt för betydande för mina förväntningar på framtida fria kassaflöden.

strong10

FCF följer omsättningen vilket alltid är tillfredställande. Om man ser på hur sista raden har utvecklats jämfört med FCF ser man hur stor inverkan goodwill-nedskrivningarna haft på resultatet.

strong14

Värderingen

VALUATION Current 3-y earn. Avg
P/E (justerat) 7,21 12,85
EV/EBITDA 4,30 5,96
EV/EBIT (justerat) 6,66 10,91
EV/NOPAT 8,76 14,36
P/NOPAT 9,13 14,97
P/OE 5,32 15,90
P/FCF 5,30 10,32
EV/FCF (unlevered) 4,53 8,51
Earnings yield% (greenblatt) 15 % 9 %
P/S 0,63
P/tB 4,69
P/B 2,21
Dividend yield 2,81 %
Payout ratio FCF (avg) 31,4%

Det ser väldigt billigt ut i mina ögon bara med att kolla på multiplarna och sedan blicka över hur verksamheten ser ut. Kom ihåg att jag justerat EBIT och Earnings med nedskrivningarna.

Vi tar värderingen ett steg längre och slår upp DCF-analysen. Jag tycker bäst om att använda DCF-analysen när jag vill veta vad bolaget är värt om man antar en 0% framtida tillväxt (samma FCF alla år i framtiden). Välkommen Pessimist-Paulina.

Avkastningskravet kan justeras uppåt om man tycker att bolagsrisken är stor.

Pessimist-Paulinas antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 0 %
Följande 2 åren 0 %
Evighetstillväxt 0 %
Fria kassaflöden (3-års genomsnitt) 69 MNOK

strong15

Med ett avkastningskrav på 10% och en framtida tillväxt på 0% ser det rimligt värderat ut. Intressant! Vi välkomnar Optimist-Ove, vad har han för antaganden om framtiden?

Optimist-Oves antaganden:

Avkastningskravet (diskonteringen) 10 %
Tillväxt första 3 åren 16 %
Följande 2 åren 10 %
Evighetstillväxt 2 %
Fria kassaflöden (3 års genomsnitt) 69 MNOK

strong16

Optimist-Petter tror att StrongPoint kommer växa i samma takt som förut några år framåt (16% senaste 5 åren) och sedan växa i takt med inflationen. Med dessa antaganden är bolaget kraftigt undervärderat (50% MOS).

Enligt Pessimist-Paulina är bolaget värt kring 15,70 NOK som priset nu ligger på.
Enligt Optimist-Ove är bolaget värt kring 33,60 NOK.

Jag tror på varken Paulina eller Ove men jag ligger någonstans mellan dem.

Enligt Fläderblom ligger bolagets fair value mellan 20 och 28 NOK.



Jag äger aktier i StrongPoint.

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything (Del 2)

Nyckeltal

I del 1 gick jag igenom de vanligaste nyckeltalen. Som näst visar jag några mer avancerade men mycket viktiga nyckeltal i aktieanalyser. Några av dessa nyckeltal kan vi kalla “aktivistiska nyckeltal”, d.v.s. vi tittar ur en förvärvares synvinkel. “Vad kommer det kosta mig att köpa HELA bolaget?”, för att kunna svara på den frågan behöver vi veta Enterprise Value.

Enterprise Value (EV)

När vi t.ex. räknar ut P/E, där “P” står för aktiepris eller marknadsvärde, så har vi inte räknat med att bolaget också har skulder man måste betala nångång i framtiden. EV iakttar skulderna i marknadsvärdet, man vill med andra ord veta det skuldfria priset för ett bolag. EV kan räknas på flera sätt, jag visar ett enkelt och ett mer korrekt sätt att räkna.

Enkelt (den jag använder i de flesta bolag)
Marknadsvärde + räntebärande skulder – kassa & bank

Korrekt (minoritetsintressen & preffar är oftast värderade till 0, därför används denna sällan)
Marknadsvärde + räntebärande skulder + minoritetsintressen + marknadsvärde av preferensaktier – kassa & bank 

Voilà! Nu vet du vad bolaget kostar skuldfritt, men precis som i P/E-talet måste vi ställa EV mot en annan komponent för att förstå oss på värderingen.


Del 2:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%



EV/EBIT (Enterprise value / earnings before interest and taxes)

EV/EBIT är troligen det mest använda nyckeltalet under kategorin kapitalstrukturneutrala nyckeltal. Varför man använder EBIT istället för vinst efter skatt är för att man vill veta hur bolagets kärnverksamhet presterar. Vi exkluderar räntor (och andra finansiella poster för den delen) för att EV redan räknar med att bolaget blir skuldfritt. Skatterna exkluderas för att de är varierande av sin natur och har politiska faktorer som påverkar hur mycket skatt som sist och slutligen skall betalas från år till år. På detta vis kan man mer rättvist jämföra bolag sinsemellan.

Det finns goda argument för att EV/EBIT är en bättre multipel än P/E, främst för att man iakttar kapitalstruktur och vinster som ger en mer verklig bild av hur bolaget opererar. EV/EBIT är lättare att använda för att jämföra bolag över flera branscher jämfört med EV/EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), för att EBIT tar hänsyn till avskrivningar & nedskrivningar (som varierar signifikant mellan branscher).

Om EV/EBIT-multipeln är högre än P/E-talet beror det delvist på att skuldsättningen är hög. Hur hög multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror på hur stor skatterna och räntekostnaderna är.

Om utfallet blev motsatsen, d.v.s. att EV/EBIT-multipeln blev mindre än P/E-talet, så är skuldsättningen låg medan EBIT oftast är större än E (Earnings after tax). Hur låg multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror åter igen på storleken av skatterna och räntekostnaderna.

Aktiefokus om EV/EBIT

EV/EBITDA (Enterprise value / earnings before interest, taxes, depreciation and amortization)

Kommer inte att gå igenom EV/EBITDA på djupet men multipeln kan användas när man jämför bolag inom samma bransch eller i bolag var man ännu inte gör vinst på sista raden.

Problemet med EV/EBITDA ligger i att avskrivningar och nedskrivningar i långa loppet är kostnader även om de inte direkt nödvändigtvis dras ur kassan.  EBITDA kan kortsiktigt visa bolagets kassaflöden men man måste komma ihåg att D&A är en summa som nångång måste dras från kassan. Maskiner, fordon, byggnader m.m. är tillgångar som måste ersättas eller repareras för att bibehålla intjäningsförmågan.

EV/EBITDA-multipeln blir vanligtvis mindre än P/E-talet!

EV/NOPAT (Enterprise value / Net operating profit after tax)

Net operating profit after tax:
EBIT * (1 – tax%)

För att göra nämnaren i EV/EBIT mer rättvis multiplicerar vi EBIT med (1 – skattesatsen). Detta kan man göra med att kolla upp bolaget i morningstar och tar ett genomsnitt av skattesatsen bolaget haft de senaste 5 åren.

Nu har vi rörelsevinsten efter skatt istället för rörelsevinsten rakt av. Finns fortfarande argument för att lämna bort skatten helt och hållet men jag anser ändå att skatten är något vi borde inkludera för att få en rättvisande siffra. Skatt betalas alltid på vinst men frågan är bara hur stor den reala skattesatsen blir.

Personligen tycker jag EV/NOPAT är den bästa versionen av EV-multiplarna. Känns som att NOPAT är det närmaste man kan komma den sanna vinsten för rörelseverksamheten.

P/FCF (Price / free cash-flow)

Free cash-flow:
EBIT (1-tax rate) + (depreciation) + (amortization) – (change in net working capital) – (capital expenditure)

Capital expenditures består av:
Maintenance CapEx – reparation och ersättning av materiella anläggningstillgångar
Growth CapEx – investeringar i nya materiella anläggninstillgångar

(man kan få ett estimat på andelen growth CapEx med att subtrahera D&A från summa CapEx)

FCF eller fria kassaflöden är det kassaflöde som blir över till bolaget att allokera (investera/dela ut/återköp egna aktier). I snabbt växande bolag är FCF ofta en negativ siffra, detta p.g.a. en expansionfas var capital expenditures blir högt (bolag måste investera i nya tillgångar för att växa – growth CapEx). FCF-multiplar kan användas för bolag som passerat expansionsfasen och börjat generera överlopps kassaflöden efter att man subtraherat maintenance CapEx.

Fria kassaflöden är de pengar som aktieägarna “får”. Inom investering pratar man om att ett bolag är värt så mycket som alla framtida fria kassaflöden diskonterade tillbaka till denna dag.

ROIC% (Return on invested capital)

Return on invested capital:
NOPAT / (Total assets – current liabilities)

ROIC% visar hur bra bolaget är på att investera nytt kapital. Om ROIC% är lågt betyder det att bolaget har problem med att göra lönsamma investeringar. Ett bolag som kan bibehålla en hög ROIC% i sin verksamhet investerar gärna i organisk tillväxt, d.v.s. investerar pengar i sin kärnverksamhet över något annat så länge det är det lönsammaste alternativet. Om ett förvärv förväntas ge högre avkastning på investerat kapital än en organisk investering så kommer bolaget naturligtvis välja alternativet som ger högre ROIC%.

Riktlinjer
< 8%        –    Svagt
8-15%      –    Neutralt
> 15%      –    Starkt

Payout Ratio% (Dividend paid / FCF)

Denna är ganska straight-forward. Hur stor del betalar bolaget ut av sitt fria kassaflöde? Siffran visar förmågan att betala ut dividender till aktieägarna. Man vill gärna se en rimlig andel, som känns hållbar för företaget. Ett bolag som höjt dividenden år efter år vill naturligtvis fortsätta likadant för att tillfredställa aktieägarna. På grund av detta är det viktigt att hålla koll på payout ratio. Om bolaget höjer dividender år efter år men inte kan öka sitt FCF kan det bli problematiskt i framtiden, och i värsta fall måste bolaget börja finansiera utdelningen med lån.

Riktlinjer
< 70%      –     Godkänt
> 70%      –     Kolla utvecklingen, är det hållbart i längden?


Kommentera gärna om ni vill se fler nyckeltal!

Nyckeltal – What are they good for? Absolutely everything. (Del 1)

Nyckeltal

Har man ingen koll på nyckeltal kan man heller inte utföra vettiga fundamentala analyser. För att lyckas som en långsiktig investerare måste man alltså veta vad man betalar för. Genom att se på nyckeltal får du information om hur lönsamt ett bolag är och hur mycket du betalar för bolagets vinster och tillgångar. Framförallt får du en bild av vad marknaden tycker om bolaget. Jag kommer att gå igenom några av de viktigaste nyckeltalen.

Kom ihåg att jämföra nyckeltal med bolag inom samma bransch.


Del 1:
P/E
P/B
P/S
ROE%
Equity Ratio%
Current Ratio
Interest Coverage


P/E (Aktiepris / vinst per aktie)

Det populäraste nyckeltalet. Den visar helt enkelt hur många gånger vinsten du betalar. I teorin betyder P/E 10 att du får tillbaka dina pengar på 10 år om vinsten inte förändras. Kan också ses som att du tjänar 10% på din ursprungliga investering per år. P/E-talet säger också en hel del om marknadens förväntningar.

Riktlinjer
P/E < 10        –     Låga förväntningar
P/E 10-15      –    Neutrala förväntningar
P/E > 15        –     Höga förväntningar

När jag använder P/E brukar jag använda mig av 2- eller 3-års genomsnitt på vinsterna för “E”. Speciellt om vinsterna varierar mycket.

Undvik detta nyckeltal i bl.a.:
Fastighetsbolag (värdeförändringar i fastigheter ger en felaktig bild på intjäning)
Investmentbolag (värdeförändringar i värdepapper ger ostabila vinster)

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/E < 15
10-års P/E genomsnittet för stockholmsbörsen ligger på 14.

P/E för olika branscher

P/S (Aktiepris / omsättning per aktie)

P/S är ett nyckeltal jag sällan har behov av att använda. Om man jämför bolag som inte gjort vinst än kan det vara nödvändigt att kolla på P/S, eftersom det inte går att räkna på vinster eller få fram någon räntabilitet. Men det är definitivt bra att hålla P/S-talet på minnet.

P/S för olika branscher

P/B (Aktiepris / eget kapital per aktie)

Eftersom eget kapital är den post i balansräkningen som tillhör aktieägarna kan det vara intressant att ta reda på hur mycket man måste betala för detta. För bra och lönsamma bolag får man oftast betala mer än 2ggr eget kapital (P/B > 2),  medan sämre bolag med förtvinande lönsamhet kan handlas till mindre än 1,5ggr eget kapital (P/B < 1,5). Vad marknaden bestämmer för P/B beror mest på hur bra bolaget är på att öka det egna kapitalet genom vinst.

Riktlinjer
P/B > 3        –    Höga förväntningar / bra avkastning på EK
P/B 1,5-3     –    Neutrala förväntningar / medioker avkastning på EK
P/B < 1,5     –    Låga förväntningar / dålig avkastning på EK

P/B kan i princip användas för alla branscher. Men viktigt ta reda på varför vissa branscher har högre eller lägre P/B än andra. Kolla också upp P/tB-talet, den står för price-to-tangible-book d.v.s. pris mot eget kapital exkl. immateriella tillgångar.

Benjamin Graham kriterie för bolag: P/B < 2

P/B för olika branscher

ROE% (Vinst efter skatt / eget kapital)

ROE (return on equity) visar bolagets räntabilitet på eget kapital. Ju större siffra desto snabbare växer det egna kapitalet i bolaget. ROE% är en bidragande faktor till P/B-multiplarna.

Riktlinjer
< 8%      –    Dålig räntabilitet
8-15%    –    Neutral räntabilitet
> 15%    –    Bra räntabilitet

ROE% för olika branscher

Equity Ratio% (Eget kapital / summa balansräkning)

Equity ratio visar långsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur stor del av bolaget är självfinansierat?”. En låg siffra betyder att bolaget är kraftigt belånat och kan leda till problem med att betala bort lån.

Riktlinjer
< 35%      –   Svagt
35-45%    –   Godkänt
> 45%      –   Starkt

Kapitalstruktur i olika branscher (Book debt to capital är omvänd soliditet. Räkna 1 minus den siffran för att få fram soliditet)

Current Ratio (Omsättningstillgångar / kortfristiga skulder)

Current ratio visar kortsiktig betalningsförmåga. Svarar på frågan “hur lätt kan bolaget betala bort sina kortfristiga skulder?”.

Riktlinjer
1,5           –    Svagt
1,5-2           –    Godkänt
> 2              –    Starkt

Benjamin Graham kriterie för bolag: Current Ratio > 2

Interest Coverage (Rörelseresultat / räntekostnader)

Räntetäckningsgraden visar hur bra bolaget klarar av att betala sina räntekostnader.

Riktlinjer
4        –   Svagt
> 4        –   Godkänt



I nästa del:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%

Ett verktyg i Excel (guide)

I mitt förra inlägg nämnde jag en excelfil som jag använder i alla mina analyser. Jag gjorde en poll i Twitter om vad jag borde skriva om och mest röster fick excelguiden. Den är relativt lättanvänd och det tar ca. 10-20 minuter att fylla i beroende på hur krånglig den finansiella rapporteringen är i bolaget man vill analysera. Nyckeltalen till vänster beräknas automatiskt efter att man fyllt i de vita cellerna (endast de vita) i blad 1 (“Overview”). Kom ihåg att de formler jag använder för nyckeltalen kan beräknas på andra sätt än vad jag har gjort. Ifall ni undrar över nyckeltalen är det bara att trycka på cellen så får ni fram varifrån resultatet kommer.

valueanalysis
Excelfilen: Nyckeltalen blir färgkodade från rött-grönt enligt vad jag ser som dåligt/bra resultat för de flesta branscher.

Steg 1: Marknadsvärde & skattesats

111

MARKET CAP: om den fylls i miljoner skall även all annan information vara i miljoner, annars blir det fel. Ta inte marknadsvärdet direkt från Nordnet, jag har märkt att det inte alltid stämmer. Använd Morningstar/Gurufocus/Google Finance och se om de är överens om marknadsvärdet. “Share price” kan man fylla i om man vill se vad en aktie kostade vid analystillfället.

TAX RATE: Den skatte% bolaget betalar på sin vinst. Den informationen brukar jag ta från Morningstar. Tar oftast ett genomsnitt från de senaste 5 åren.

222
Morningstar -> Key Ratios -> Profitability

Steg 2: Resultaträkningen

333

Du skall alltså fylla i siffror för de 3 senaste åren. (+) betyder att kostnaderna skrivs som positiva.  Här hamnar du att slå upp senaste årsrapporten och en för föregående år så du kan se siffror för alla 3 år.

Revenue: Omsättningen (kom ihåg att vi slog in Market Cap i miljoner, då måste vi också konvertera/använda miljoner här.)

Gross profit: Bruttovinsten (Omsättning – COGS). Om bolaget inte har räknat ut denna i redovisningen kan du hamna räkna ut den själv.

EBIT: Rörelseresultatet.

Net earnings: Vinsten efter skatt d.v.s. sista raden.

Interest expense (+): Räntekostnader. Ibland redovisas enbart finansiellt netto (intäkter-kostnader), då måste du kolla genom noterna och få räntekostnaden därifrån.

D&A: Avskrivningar & nedskrivningar.

Steg 3: Balansräkningen

Här är det viktigt att se till att alla gråa “Totals” stämmer överens med rapporterna man tagit informationen från. Som vanligt fyller vi endast i de vita cellerna och de gråa räknas automatiskt.

444

Assets

Non-current assets

Intangibles: Immateriella tillgångar (t.ex. goodwill)

Tangibles: Allt annat under non-current.

Current assets

Liquid assets: Likvida medel (jag använder Kassa&bank)

Inventories: Varulager

Other: Allt annat under current assets (Lättast att räkna som total current assets – liquid assets – inventories)

Liabilities

Total non-current liabilities: Totala långfristiga skulder.

Accounts payable (optional): Leverantörsskulder.

Total current liabilitiesTotala kortfristiga skulder.

Steg 4: Kassaflödet

555

Change in working capital: Förändring i rörelsekapital. Somliga bolag redovisar denna direkt men i de flesta fall hamnar man räknar ut den själv. Nedan exempel på hur man räknar ut förändringen från kassaflödesanalysen:
666

Cash-flow from operations: Kassaflödet från den löpande verksamheten.

CapEx (+): Kapitalutgifter d.v.s. Investeringar i materiella tillgångar (Investment in tangible assets).

Dividend paid (+): Betald dividend.

Steg 5: Njut av den färgglada nyckeltalstabellen!

777
(observera att excel tolkar negativa nyckeltal som positiva, därför är t.ex. P/FCF färgat som ett bra resultat)

Om någonting ser konstigt ut: dubbelkolla så du slagit in rätt siffror.

Var försiktig med DCF analysen i blad 2! Därifrån kommer “Margin of safety% ***” längst ner i tabellen.

Liten update före ett längre inlägg

Jag sitter ännu på en stor kassa men har hittat några kandidater att blogga om när jag fått färdigt ett längre inlägg jag tagit som projekt under de senaste veckorna. Inlägget kommer bli om en fullständig nybörjarguide till analyser. Det känns som att jag tagit vatten över huvudet på grund av svårigheten i att bygga upp en enkel mall som ska fungera på de flesta branschers bolag. Meningen är bara att presentera ett tillvägagångssätt till vettiga analyser som en nykomling kan använda sig av.

Portföljupdate

portfolj

Sålt
TiksPac
Tog en större förlust efter att jag fullständigt tappat tron på ledningen

Yara International
Aktien rusade upp till en rimlig värdering

Köpt
ByggPartner i Dalarna
Intressant tillväxtcase med låg värdering. Mer i ett framtida inlägg