I del 1 gick jag igenom de vanligaste nyckeltalen. Som näst visar jag några mer avancerade men mycket viktiga nyckeltal i aktieanalyser. Några av dessa nyckeltal kan vi kalla “aktivistiska nyckeltal”, d.v.s. vi tittar ur en förvärvares synvinkel. “Vad kommer det kosta mig att köpa HELA bolaget?”, för att kunna svara på den frågan behöver vi veta Enterprise Value.
Enterprise Value (EV)
När vi t.ex. räknar ut P/E, där “P” står för aktiepris eller marknadsvärde, så har vi inte räknat med att bolaget också har skulder man måste betala nångång i framtiden. EV iakttar skulderna i marknadsvärdet, man vill med andra ord veta det skuldfria priset för ett bolag. EV kan räknas på flera sätt, jag visar ett enkelt och ett mer korrekt sätt att räkna.
Enkelt (den jag använder i de flesta bolag)
Marknadsvärde + räntebärande skulder – kassa & bank
Korrekt (minoritetsintressen & preffar är oftast värderade till 0, därför används denna sällan)
Marknadsvärde + räntebärande skulder + minoritetsintressen + marknadsvärde av preferensaktier – kassa & bank
Voilà! Nu vet du vad bolaget kostar skuldfritt, men precis som i P/E-talet måste vi ställa EV mot en annan komponent för att förstå oss på värderingen.
Del 2:
EV/EBIT
EV/EBITDA
EV/NOPAT
P/FCF
ROIC%
Payout ratio%
EV/EBIT (Enterprise value / earnings before interest and taxes)
EV/EBIT är troligen det mest använda nyckeltalet under kategorin kapitalstrukturneutrala nyckeltal. Varför man använder EBIT istället för vinst efter skatt är för att man vill veta hur bolagets kärnverksamhet presterar. Vi exkluderar räntor (och andra finansiella poster för den delen) för att EV redan räknar med att bolaget blir skuldfritt. Skatterna exkluderas för att de är varierande av sin natur och har politiska faktorer som påverkar hur mycket skatt som sist och slutligen skall betalas från år till år. På detta vis kan man mer rättvist jämföra bolag sinsemellan.
Det finns goda argument för att EV/EBIT är en bättre multipel än P/E, främst för att man iakttar kapitalstruktur och vinster som ger en mer verklig bild av hur bolaget opererar. EV/EBIT är lättare att använda för att jämföra bolag över flera branscher jämfört med EV/EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization), för att EBIT tar hänsyn till avskrivningar & nedskrivningar (som varierar signifikant mellan branscher).
Om EV/EBIT-multipeln är högre än P/E-talet beror det delvist på att skuldsättningen är hög. Hur hög multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror på hur stor skatterna och räntekostnaderna är.
Om utfallet blev motsatsen, d.v.s. att EV/EBIT-multipeln blev mindre än P/E-talet, så är skuldsättningen låg medan EBIT oftast är större än E (Earnings after tax). Hur låg multipeln slutligen blir jämfört med P/E beror åter igen på storleken av skatterna och räntekostnaderna.
EV/EBITDA (Enterprise value / earnings before interest, taxes, depreciation and amortization)
Kommer inte att gå igenom EV/EBITDA på djupet men multipeln kan användas när man jämför bolag inom samma bransch eller i bolag var man ännu inte gör vinst på sista raden.
Problemet med EV/EBITDA ligger i att avskrivningar och nedskrivningar i långa loppet är kostnader även om de inte direkt nödvändigtvis dras ur kassan. EBITDA kan kortsiktigt visa bolagets kassaflöden men man måste komma ihåg att D&A är en summa som nångång måste dras från kassan. Maskiner, fordon, byggnader m.m. är tillgångar som måste ersättas eller repareras för att bibehålla intjäningsförmågan.
EV/EBITDA-multipeln blir vanligtvis mindre än P/E-talet!
EV/NOPAT (Enterprise value / Net operating profit after tax)
Net operating profit after tax:
EBIT * (1 – tax%)
För att göra nämnaren i EV/EBIT mer rättvis multiplicerar vi EBIT med (1 – skattesatsen). Detta kan man göra med att kolla upp bolaget i morningstar och tar ett genomsnitt av skattesatsen bolaget haft de senaste 5 åren.
Nu har vi rörelsevinsten efter skatt istället för rörelsevinsten rakt av. Finns fortfarande argument för att lämna bort skatten helt och hållet men jag anser ändå att skatten är något vi borde inkludera för att få en rättvisande siffra. Skatt betalas alltid på vinst men frågan är bara hur stor den reala skattesatsen blir.
Personligen tycker jag EV/NOPAT är den bästa versionen av EV-multiplarna. Känns som att NOPAT är det närmaste man kan komma den sanna vinsten för rörelseverksamheten.
P/FCF (Price / free cash-flow)
Free cash-flow:
EBIT (1-tax rate) + (depreciation) + (amortization) – (change in net working capital) – (capital expenditure)
Capital expenditures består av:
Maintenance CapEx – reparation och ersättning av materiella anläggningstillgångar
Growth CapEx – investeringar i nya materiella anläggninstillgångar
(man kan få ett estimat på andelen growth CapEx med att subtrahera D&A från summa CapEx)
FCF eller fria kassaflöden är det kassaflöde som blir över till bolaget att allokera (investera/dela ut/återköp egna aktier). I snabbt växande bolag är FCF ofta en negativ siffra, detta p.g.a. en expansionfas var capital expenditures blir högt (bolag måste investera i nya tillgångar för att växa – growth CapEx). FCF-multiplar kan användas för bolag som passerat expansionsfasen och börjat generera överlopps kassaflöden efter att man subtraherat maintenance CapEx.
Fria kassaflöden är de pengar som aktieägarna “får”. Inom investering pratar man om att ett bolag är värt så mycket som alla framtida fria kassaflöden diskonterade tillbaka till denna dag.
ROIC% (Return on invested capital)
Return on invested capital:
NOPAT / (Total assets – current liabilities)
ROIC% visar hur bra bolaget är på att investera nytt kapital. Om ROIC% är lågt betyder det att bolaget har problem med att göra lönsamma investeringar. Ett bolag som kan bibehålla en hög ROIC% i sin verksamhet investerar gärna i organisk tillväxt, d.v.s. investerar pengar i sin kärnverksamhet över något annat så länge det är det lönsammaste alternativet. Om ett förvärv förväntas ge högre avkastning på investerat kapital än en organisk investering så kommer bolaget naturligtvis välja alternativet som ger högre ROIC%.
Riktlinjer
< 8% – Svagt
8-15% – Neutralt
> 15% – Starkt
Payout Ratio% (Dividend paid / FCF)
Denna är ganska straight-forward. Hur stor del betalar bolaget ut av sitt fria kassaflöde? Siffran visar förmågan att betala ut dividender till aktieägarna. Man vill gärna se en rimlig andel, som känns hållbar för företaget. Ett bolag som höjt dividenden år efter år vill naturligtvis fortsätta likadant för att tillfredställa aktieägarna. På grund av detta är det viktigt att hålla koll på payout ratio. Om bolaget höjer dividender år efter år men inte kan öka sitt FCF kan det bli problematiskt i framtiden, och i värsta fall måste bolaget börja finansiera utdelningen med lån.
Riktlinjer
< 70% – Godkänt
> 70% – Kolla utvecklingen, är det hållbart i längden?
Fläderblom 
[…] Om räntenettot kan sänkas, i kombination med att omstruktureringsarbetet är någolunda lyckad, är det troligt att sista raden betydligt förbättras. Om det sker är inte långt bort att anta att marknaden värderar upp aktien eftersom att vinsten då troligen skulle kunna växa kraftigt och fort. Marknaden, och börsen generellt vad gäller mindre bolag, tenderar nämligen att lägga större vikt vid låga P/E-tal än låga EV/EBIT, trots att det senare säger mer om priset på rörelsen än vad det första nyckeltalet gör. För en förklaring av P/E och EV/EBIT, se denna utbildningsserie, här och här. […]
LikeLike